Per Granberg från Charta 77
Per Granberg från Charta 77. Foto: Michael Gawell/Sveriges Radio.
När punken kom till Västmanland

Punken i Köping - mer än bara Charta 77

"Man trodde att man skulle kunna förändra världen"
7:45 min

En sommardag 1982 sände P3 punk från Folkets park i Köping. Det var en välbesökt tillställning där flera lokala punkare var med.

Punkbandet Charta 77 bildades 1983 i Köping. Och i den andra delen i vår serie om när punken kom till Västmanland ska vi träffa Per Granberg, frontman i bandet, som än idag är ute och turnerar.

Han pekar på två viktiga saker med punken.

– För mig handlar det om rätten att stå på en scen, att man inte behöver fråga folk om man får stå där. 

– Jag kommer från den kommunala musikskolan och tyckte att det var ganska tråkigt att spela efter noter och tyckte att klassisk musik var tråkig att spela. Jag tyckte att Bach var det absolut skojigaste av det vi fick spela, musikaliskt påminner det mycket om rock´n roll. Så jag slutade spela under några år tills punken kom, och då sa man ju att vem som helst får spela och att man får skapa sina egna scener. Det attraherade mig väldigt mycket.

– Men så är det ju det där andra att man indirekt som punkare blir "outcastad", att man tar på sig en roll som en sorts pajas med kläder och färgat hår och säger att man inte är som alla andra.

Kände du dig bekväm med det?

– Ja, jag var jättebekväm i det. Det var väl snarare det att det var det andra jag inte var så bekväm med. Att följa den mallen, men jag har inte bedömt människor utifrån att jag tyckte sämre om dem som inte var det, men för mig fungerade det väldigt bra.

Per Granberg fick som många andra på den tiden upp ögonen för punken under högstadieåren.

– Jag var 14-15 när jag började spela bas, men det var många band som inte blev något och jag tror jag var 15 när vi spelade live första gången, och det var ett band som var lite mer "post-punkigt", vilket gjorde att jag hoppade av ganska snart. Jag ville spela punk, och då fortsatte jag med ett band som hette VOPP.

Under några år hade Sveriges Radio P3 ett radioprogram som heter Ny våg, och de gjorde en satsning på att sända några livekonserter. En sommardag 1982 sände de direkt från Folkets park i Köping.

– VOPP har väl som främsta merit att ha medverkat i den sändningen. Jag har den kvar på en kassett någonstans och jag har relativt trevliga minnen av det. Det var ju bland andra Jonas Almqvist från Lädernunnan som var programledare, säger Per.

Om du jämför punkarna och punkkulturen i Köping med Västerås, vad säger du då?

– Västerås var väl enda stället man visste att det hände saker. I Köping började det hända lite senare, det var väl när vi satte ihop en musikförening runt 1982 som heter Kollektiv Z. Men i Västerås har jag varit på punkkonserter på Bryggis och 88:an.

Per säger att punk fanns överallt, också i Kolsva och Kolbäck. Men sedan var det ju mer eller mindre säkert att vara punkare i olika städer, menar han.

– Det är många som glömt bort att det sprangs en hel del från raggarbilar, att man skulle få stryk för att man klädde sig på ett eller annat sätt. Men vi hade det ganska lätt i Köping, vi hade en gågata som gjorde att bilarna inte kom in i centrum. I Arboga hade man det kanske inte lika lätt som punkare, säger Per Granberg.

– Idag ser du ju punkare i 50-tals-chevor, så gränserna är lite luddigare.

Men vi kan inte lämna Per utan att prata om Charta 77 som startades 1983 och som fortfarande är sugna efter så många år.

– Så länge det är skoj har vi sagt, och nu är det extremt skojigt igen och vi släppte en ny platta i höstas och så här mycket spelningar har vi inte haft de senaste 12-13 åren.

När det gäller texterna så säger han att Charta 77 inte har någon politisk agenda.

– Vi är inget manifest och ingen politisk apparat, men däremot skriver vi saker som betyder något. Och det är svårt att inte ha åsikter och det är svårt att inte skriva texter med politiska förtecken, men vi har inte som mål att sprida ett budskap förutom att vi skriver texter som betyder något för oss och förhoppningsvis för andra.

Var det likadant när du var ung?

– Både och, det fanns väl tillfällen då man trodde att man kunde agitera sig till en bättre värld, men jag har också skrivit en låt som heter Cirklar, från förra plattan, och den handlar om att man trodde att man skulle kunna förändra världen - men egentligen förändrade man mest sig själv. Och det är det som det handlar om, den lilla revolutionen kommer alltid i sig själv, säger Per Granberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".