Flygfoto Semla Dammsjö år 1957.
1 av 6
Idag finns inte Semla Dammsjö kvar. Bilden är från1957. Foto: ©Lantmäteriet, Gävle 2016. Medgivande MEDGIV-2016-9-05550.
Gräs- och trädbevuxen mark där Semla Dammsjö låg.
2 av 6
Här låg en gång i tiden Semla Dammsjö. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Helen Lindhom miljöinspektör Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning.
3 av 6
Helen Lindhom miljöinspektör Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Skogsvägen som slingrar till Semla Dammsjö.
4 av 6
Skogsvägen som slingrar till Semla Dammsjö. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Järnfundament för kalktransporter från Rudgruvan.
5 av 6
Järnfundament för kalktransporter från Rudgruvan. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Torrt gräs, blommor och träd på platsen där Semla Dammsjö fanns.
6 av 6
Här är det som finns kvar av Semla Dammsjö. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.

Fagersta Bruk fyllde hel sjö med industriavfall

2:13 min

Sjön Semla Dammsjö, som mätte 60 000 kvadratmeter och på sina håll var 14 meter djup, finns inte längre. Här vilar 400 000 kubikmeter industrislam med rester av tungmetaller under ett täcke av jord, gräs och lövträd.


– Inte kan man tänka sig att det har legat en stor sjö här. Det är väldigt svårt att tänka sig, säger Helen Lindholm, miljöinspektör på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning.

Det var på 1960-talet som Fagersta Bruk började dumpa först gråbergsavfall och sedan betbad, betsyror i sjön.

– I de förbrukade betsyrorna så hamnade även glödskalet som man betade bort.

– Det är ju därifrån metallen kommer i de förbrukade baden. Det var väl mest de vanliga legeringsmetallerna som används när man gör stål, nickel och krom till exempel, säger Helen Lindholm till P4 Västmanland.

Semla Dammsjö rann ut i Fiskarbäcken, som i sin tur rinner ut i Kolbäcksån.

Det har ju hänt på andra håll att man fyllt ut sjöar med avfall, men inte med flytande avfall, som ju kan innebära större risk för att tungmetallerna lakar ut i vattenflöden.

Det har nog bara skett i Fagersta, tror Helen Lindholm:

Jag har aldrig hört talas om något liknande. Därför är jag fundersam om det här kanske var någon slags testkörning.

Bruket hade i alla fall Koncessionsnämndens tillstånd att dumpa betsyrorna i sjön, och länsstyrelsen och Fagersta kommun var med på tåget.

När Bruket upphörde i mitten på 1980-talet tog Fagersta Stainless över ansvaret för tippen i sjön och på 1990-talet täcktes den helt, enligt ett beslut på regeringsnivå.

Idag ser den 60 000 kvadratmeter stora sjön ut som vilken skogsglänta som helst.

Fagersta Stainless tar prover och det ska inte finnas någon anledning till oro för framtiden, tror miljöinspektör Helen Lindholm.

– Vi har ju koll på att bolaget (Fagersta Stainless) sköter egenkontrollen. Vi har koll på att det inte schaktas i deponikroppen, och vi har koll på att dikningen och sådan sköts.

– Så det känns som vi har kontroll på området, säger Helen Lindholm och tillägger:

Det är väl det man inte får släppa egentligen. Området får inte glömmas bort så att man förlorar vetskapen om att det faktiskt ligger 400 000 kubikmeter slam på den här platsen.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista