Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ont om bältesanvändare här

Få använder bälten i bussar

Från flera håll har det sagts att bältena i bussen räddade liv vid Arbogaolyckan och 2004 fick alla Västmanlands Lokaltrafiks länstrafikbussar bälten på passagerarplats. Men trots det är det få som använder bältena.

NTF har undersökt hur många som under en viss period använde bälte på linje 69 mellan Sala och Västerås och resultatet var nedslående.

- Vi gjorde åtta resor med totalt 133 resande. Av dem var det 28 stycken -alltså 21 procent- som hade bälten, så det är väldigt lågt, berättar Tommy Roos, trafikkonsulent på NTF.

Busschauffören måste enligt lag upplysa barn under 15 år att de ska använda bälte där det finns, medan vuxna själva ansvarar för att ta på sig bälte. I VL:s bussar finns skyltar som upplyser om att det finns bälten på bussarna.

NTF har ett väl utvecklat samarbete med olika pensionärsorganisationer i länet, berättar Tommy Roos. En del av samarbetet har handlat om att ge dem argument för att kräva säkra bussar när de bokar gruppresor.

Från pensionärerna har NTF fått en del kommentarer om varför man inte tar på sig bälte. Bland annat har det sagts att det kan kännas otrevligt att leta efter ett bälte om man sitter bredvid en person man inte känner. Att man inte förstår hur bältena fungerar eller att man inte ser att de finns är andra orsaker.

VL ligger nu i startgroparna för en kampanj för att få fler att ta på sig bussbältet. Hur den ska se ut är inte klart, enligt områdeschef Ann Berg, men en idé är att biljettkontrollanterna ska kunna påminna om bältet och kanske också demonstrera hur de fungerar.

Man ser också över om de elektroniska skyltar man har kan programmeras för att upplysa om bältesanvändande.

Och bältet är viktigt om en olycka inträffar.

- Det är avgörande. Sitter du fast med bälte så är risken att du ska slungas omkring i bussen nästan obefintlig.

- Nu var olyckan i Arboga var så allvarlig att taket trycktes ihop, då hjälper nästan ingen utrustning alls. Det var konstruktionen som gjorde att det blev så allvarliga skador, det är vad jag tror, säger Tommy Roos.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".