Olycksdrabbad sträcka hann inte plogas

Orsaken till olyckan är ännu inte fastlagd. Haverikommissionen har inlett arbetet och uppger att det kan dröja innan orsaken fastställs. Tidigt idag pratades det om att det var mycket halt och moddigt på vägen, och Anders Kindmark på Vägverket bekräftar att de inte hade hunnit med vinterväghållningen i ena riktningen på 288:an imorse:

- Vi saltade vägen klockan tre i natt, klockan fem hade det snöat ytterligare och vi skickade ut plogning. Södergående plogades och saltades, och sen fyllde man på salt och vände för norrgående.

Ja, plogbilen hade alltså plogat och saltat på 288:an på väg in mot Uppsala. Men när den vände för att ploga åt andra hållet, mot Östhammar, så hann den aldrig fram innan olyckan var ett faktum. Men hur fort de inblandade bussarna körde är inte klart. Polisen har tagit färdskrivarna i beslag för att bland annat kunna fastställa hastigheten. Men boende som Upplandsnytt pratat med säger att bussarna ofta kör för fort på den här sträckan. Och de här uppgifterna bekräftas också av en undersökning gjord av NTF, som visar på att varannan buss i linjetrafik i Uppland kör för fort. Sture Jonsson på Upplands lokaltrafik.

- Vi får en del rapporter från andra trafikanter och resenärer som tycker det har gått fort och vi försöker följa upp de ärendena. Det här är något vi får se över om det är något i rutinerna vi böehöver förbättra.

Båda bussarna har, enligt KR-trafik som kör Östhammarsbussarna åt UL, bälten vid alla säten. Men om de användes eller inte imorse är oklart i nuläget. När det gäller just bälten i bussar så finns det ingen lag idag som säger att vuxna passagerare måste använda det. Men som regel gäller det att som busschaufför uppmana alla passagerare att använda bälten.

288:an är något mer olycksdrabbad än andra jämförbara vägar i Sverige. Mellan 1997 och 2004 har det inträffat sex dödsolyckor på just avsnittet mellan Hov och Gimo. Men först 2013 har Vägverket planer på att inleda ombyggnationen av vägen. Anders Kindmark på Vägverket igen:

- Tyvärr är det så, att om man tittar på de medel som finns, så gör vi årliga prioriteringar och tittar på vilka områden i vägnätet vi ska satsa på och då kommer den här vägen så långt ner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista