uppsala

Motstridiga krav på forskare

Idag ska forskare både flytta fram positionerna inom sin vetenskap och samtidigt vara samhällsnyttiga, men de här kraven upplevs ofta som motstridiga av forskarna.

Det säger sociologen Anders Jörnesten som nyligen disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen ”Forskningens nytta”, i vilken han bland annat intervjuat forskare om hur de ser på de olika kraven som ställs på dem.
- Forskningspolitiken är väldigt ambivalent och splittrad. Om man läser forskningspolitiska dokument så kan man på ena sidan läsa att forskningen ska syssla med innovationer och vara oerhört nyttig, och så vänder man blad och så står det att ”forskning är en självständig verksamhet”.

Från statsmakterna ställs allt oftare krav på att forskningen ska vara till praktisk nytta för samhället. Samtidigt vill man satsa på så kallad inomvetenskaplig excellens. Praktiskt nyttig forskning kan till exempel handla om att utveckla nya grävskopor medan den inomvetenskapligt excellente forskaren kanske utvecklar nya teorier och metoder inom sitt område. De här olika kraven upplevs av forskarna själva som motstridiga och svåra att kombinera - till exempel innebär ju inomvetenskaplig excellens att man publicerar många vetenskapliga artiklar och att man ofta citeras av andra forskare, medan den praktiskt nyttiga forskningen ska utmynna i patent, vilket innebär att resultaten inte ska publiceras till allmän beskådan. Det här leder också till motsättningar inom forskarvärlden:
- Många får ju rätt så bra med uppmärksamhet i den inomvetenskapliga debatten, men syns inte alls utanför universitetet. Den formen av bekräftelse får ju i stället deras kollegor, som inte har någon som helst status i det inomvetenskapliga, men i det utomvetenskapliga, och det väcker ju så att säga ont blod.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista