Fler anmäler hatbrott

Antalet anmälda hatbrott ökar både i landet och i Uppsala län, det visar statistik från BRÅ, Brottsförebyggande rådet.
- Jag är från Sri Lanka och är bög, men jag har aldrig råkat ut för något. Däremot har jag undvikit sammanhang och tillkomster där det kan bli hotfulla stämningar, säger Michel Hofmann från RFSL i Uppsala.

Diskriminering, och homosexuellas, religiösa och etniska minoriteters rättigheter och situation har varit och är ständigt aktuella på den politiska dagordningen. Samtidigt har antalet anmälda hatbrott ökat.

För Uppsala finns bara jämförbar statistik sedan ett par år, men även här har hatbrotten ökat. Något som man märkt på RFSL.
– Människor kontaktar oss mer och upplever att de är diskriminerade eller utsatta för hot, berättar Michel Hofmann.

Ett hatbrott kan vara allt från klotter till diskriminering, hot, trakasserier eller till och med mord. Ett brott blir ett hatbrott när motivet är att skada eller kränka någon på grund av hudfärg, etnisk tillhörighet, sexualitet eller religion. Och i sju av tio fall är motivet främlingsfientlighet.

Här i länet minskade fall av våld i samband med hatbrott, medan hoten ökade. 

Det är för tidigt att dra några slutsatser  säger Lars Erik Hubinett på Uppsalapolisen, som inte ser några större förändringar i vem som drabbas och varför. Att anmälningarna ökar förklarar han med att fler blivit medvetna om vad lagen säger.

Michel Hofmann på RFSL, tror att det är just tack vare förändrade värderingar som anmälningarna ökar.
– Jag hoppas det beror på att man känner att man blir accepterad på ett annat sätt än tidigare. Det är inte okej att inte få vara sig själv.

Maria Jansson
maria.jansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista