Missnöje kan påverka vården

Vårdverksamheten i länet kan ha försämrats som en direkt följd av de ledande politikernas hantering av förre landstingsdirektörens pensionsavtal, det menar oppositionsledaren inom landstinget, socialdemokraten Börje Wennberg.

Som Upplandsnytt rapporterade i morse så visar vår enkät till chefer i landstinget på ett utbrett missnöje med hela ärendet och dess hantering:

- Det är ju väldigt tydligt att det är en klart negativ uppfattning om det här förfarandet. Jag har full förståelse för att enskilda chefer reagerar kraftfullt för det här, säger Börje Wennberg.

Vår enkät, som skickades till 238 chefer inom landstinget och som besvarades av cirka 40 procent, visar på ett tydligt missnöje mot moderaten Erik Weimans agerande kring landstingsdirektören Erik Hemmingssons pensionsavtal.

Hemmingsson garanterades två års lön, trots att det i hans anställningsavtal stod att han skulle få kompensation enbart om han blev uppsagt, och inte om han själv slutade, vilket nu var fallet. Majoriteten av de svarande i enkäten anser att det hela hanterades dåligt, mycket dåligt eller till och med uselt, och just uselt är det vanligaste svaret de ger i enkäten.

Börje Wennberg menar att sådana här händelser i en offentlig verksamhet, där det inte sällan ligger stora sparkrav på cheferna, på ett sätt påverkar förtroendet för politiken. Och på ett annat sätt också påverkar verksamheten:

- Då reagerar man med besvikelse. Det är inte säkert att man tar uppdraget på riktigt de fulla allvar som vi naturligtvis vill att man ska göra. Så vi kan bidra till att verksamheten blir sämre, blir dyrare, säger Börje Wennberg.

I Sverige finns det överhuvudtaget väldigt lite forskning kring just fenomenet med stora pensionsavtal och deras påverkan på arbetet. Men Magnus Sverke, som är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, har genom åren forskat en hel del kring hur anställda reagerar överhuvudtaget när det dyker upp känsliga frågor om andra anställdas kompensation och ersättningar:

- Forskning pekar på att när man tycker att belöningssystemet är orättvist så kommer man korrigera sin prestation utifrån det. I de flesta sammanhang innebär det att man presterar sämre, vilket går ut över arbetsutförandet och i förlängningen över kunder eller patienter, säger Magnus Sverke.

Alexander Gagliano
alexander.gagliano@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".