Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Mindre antibiotika hjälper inte

Minskad antibiotikaanvändning hjälper inte när bakterier väl har blivit resistenta. Det visar en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet på fredag.

– Vi vet nu att det inte finns någon snabb lösning på bekymret, säger läkaren Martin Sundqvist.

Tidigare har man trott att antibiotikaresistens kan "tvättas bort", genom att minska antibiotikaanvändningen eller att byta olika antibiotikasorter efter varandra. Men den avhandling som Martin Sundqvist lägger fram på fredag vid Uppsala universitet visar att man inte kommer så lätt ifrån problemet.

Under två års tid uppmanades alla läkare i Kronobergs län att minska utskrivna av två olika sorters antibiotika. Förskrivningen minskade med 85 procent - men påverkan på de resistenta bakterierna var liten.

Spelar det någon roll om man skriver ut antibiotika?

– Ja det gör det ändå. Ju mer antibiotika vi använder, desto mer driver vi på antibiotikaresistensutvecklingen. Att det inte är så enkelt att vända det hela beror på att bakterierna nu är vana att ha antibiotika runt sig.

Även om inte antibiotikaresistens kan tvättas bort genom minskad användning av antibiotika, kan man alltså bromsa spridningshastigheten på de resisteta bakterierna, och Martin Sundqvist menar att all onödig användning av antibiotika måste upphöra.

Lena Pettersson
lena.pettersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".