Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Hot mot socialarbetare

Många socialsekreterare i Uppland utsätts varje år för allvarliga hot i sin tjänsteutövning, men polisanmälningar om dessa hot leder sällan till åtal eller fällande dom.

Upplandsnytt har i en undersökning granskat anmälningar om dödshot mot socialsekreterare de senaste två åren. Gamil Maltey på socialtjänsten i Uppsala har hotats flera gånger i jobbet:

 – Jag och en kollega har blivit hotade vid olika tillfällen av en och samma person. Han skulle komma med något slags vapen och skjuta oss, sade han. Han sa det flera gånger. Det var faktiskt obehagligt, det är vapen det handlar om, säger Gamil Maltey.

Socialtjänsterna i landet arbetar med samhällets mest utsatta människor och med personer som befinner sig en svår livssituation. I sin kontakt med socialtjänsten kan dessa personer ibland uppleva sig som maktlösa och många gånger varje år händer det därför att människor i affekt eller ibland också utstuderat hotar socialtjänstens personal till livet.

Upplandsnytt har tittat närmare på nio fall av mordhot som de senaste två åren riktats mot socialsekreterare i Uppsala län. De ärenden vi tittat på har varit sådana som inte går att feltolka, hoten har alltså inte varit inlindade eller öppna för tolkningar utan innebörden har varit att socialsekreteraren ska dö. Av dessa nio polisanmälda fall så ledde endast två till åtal och dom. I de övriga sju fallen har förundersökningarna lagts ned, de flesta i brist på bevis.

Samma mönster gör sig gällande även på riksnivå. Av 49 polisanmälda mordhot mot socialsekreterare i Sverige de senaste två åren som vi granskat lades 32 fall ned. Resten ledde till åtal och dom utom ett fall där tingsrätten valde att fria - något som Gamil Maltey i Uppsala också varit med om tidigare:

 – Jag varit med om att det lett till rättegång en gång. Men han blev friad i alla fall. Rätten friade honom, säger Gamil Maltey.

Flera socialsekreterare vi pratat med upplever att deras anmälan inte tagits på allvar. Men åklagaren Anne Sjöblom i Uppsala menar att allt handlar om bevisning:

 – Jag har full förståelse för målsägarna i den delen. Domstolarna och den bevisprövning vi har i Sverige kräver ju viss stödbevisning för målsägandens uppgifter. Det ska vara styrkt bortom allt rimligt tvivel, och det är ju väldigt svårt om man har två personer som har olika uppfattningar om vad som har hänt, säger Anne Sjöblom.

Men är det någon idé från socialsekreterarnas sida att överhuvudtaget anmäla mordhot om det i så här många fall inte leder nånstans?

 – Ja, det är min uppfattning att man ska göra. Det är olagligt att hota en annan person och då får man ju se vart utredningen leder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".