1 av 2
2 av 2

Svårt få polis fälld

Våldtäktsrättegången mot en säpoanställd tidigare Uppsalapolis återupptas i dag, och det är en ovanligt omfattande rättegång. Nu kritiseras att åklagare ofta behöver mer bevis och vittnen när en polis står inför rätta.

När den uppmärksammade rättegången mot den säpoanställde mannen, som åtalats för bland annat grov våldtäkt, nu återupptas blir det den åttonde rättegångsdagen. Så omfattande brukar inte våldtäktsrättegångar vara, säger flera experter, däribland Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi:

 – Det förefaller vara ett ovanligt stort mål när det gäller den typen av brott, och då menar jag verkligen mycket, mycket större än det brukar vara.

Ord står mot ord i rättegången där mannen, som är anställd vid personskyddet på Säkerhetspolisen, står åtalad för att med våld och stundtals under pistolhot, ha grovt våldtagit en kvinna han då hade ett förhållande med. Det ska ha skett i en stuga i Uppsalatrakten i höstas.

Våldtäktsrättegångar pågår oftast under en eller ett par dagar. Den här kommer att ta minst nio i anspråk. Idag hörs två av säpomannens kollegor, om hur han är som person. De är så kallade karaktärsvittnen, och det är ovanligt att såna kallas till våldtäktsrättegångar enligt de experter vi talat med.

Inte särskilt många vittnen brukar höras i våldtäktsrättegångar. I det här fallet hörs 19 vittnen.

Upplandsnytt har kontaktat åklagare i ledande ställning vid samtliga tre enheter där man utreder brott som poliser misstänks för i Sverige, och de är samstämmiga: det krävs mer bevis för att få en polis fälld för brott. Det gäller ofta även brott begångna på fritiden.

 – Ibland kan man uppleva som åklagare i de målen att rätten ifrågasätter åklagarens påståenden på ett annat sätt än i andra mål, säger Bengt Landahl, vice chefsåklagare för enheten för polismål i Göteborg. Av den anledningen utrustar man sig med den bevisning man anser att man behöver, det kanske innebär att man någon gång tar ett extra vittne, till exempel.

Men ska det verkligen vara så att poliser får en annan prövning i rätten än vanliga? Nej, absolut inte säger Hjalmar Forsberg, chefsrådman vid Stockholms tingsrätt, men han utesluter inte att åklagarnas uppfattning kan stämma.

 – Det ska ju inte vara så att poliser får en grundligare prövning eller en prövning som avviker från vad någon annan får. Men vi är människor som dömer, vi är inte perfekta. Det är svårt att utesluta att vi någon gång anpassar oss på ett sätt som man egentligen inte borde göra.

Kriminologen Jerzy Sarnecki anser att poliser får en grundligare prövning än vanliga dödliga, något han är kritisk till:

 – Det strider mot den mest grundläggande principen i vårt rättssystem, nämligen likhet inför lagen.


Kina Pohjanen
kina.pohjanen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".