Fler självmord anmäls

Akademiska sjukhuset i Uppsala lex Maria-anmäler allt fler självmord i samband med patienters kontakt med vården till Socialstyrelsen. Fler fall har anmälts hittills i år, än under hela 2008 visar vår granskning. Har du erfarenheter av psykiatrin? Kommentera gärna här nedan!

En av anmälningarna gällde Uppsalabon Ludmilla Rosengrens dotter. Hon var bara 14 år när hon tog sitt liv och Ludmilla tycker att det finns stora brister i vården av psykiskt sjuka:
– Ja, tyvärr spelade de ju stor roll. Det var flera saker i vården av Linnea som inte gick rätt till. Hade det gått till på ett annat sätt, hade hon kunnat vara vid liv i dag, säger Ludmilla Rosengren.  

Ludmilla Rosengrens dotter var ett av de sju fall som lex Maria-anmäldes 2008. En sån anmälan görs vanligtvis när man misstänker allvarliga fel i vården. Men sen 2006 måste alla självmord som sker inom fyra veckor efter kontakt med vården anmälas.

Upplandsnytt har begärt ut samtliga anmälningar om lex Maria vid självmord som Akademiska gjort från 2008 och fram till i dag. Antalet anmälningar ökade från sju 2008 till tio förra året. Hittills i år har åtta fall anmälts, så sent som förra veckan tog en kvinna sitt liv inne på psykakuten på Akademiska sjukhuset.

Ulf Hanson, som är chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, tror inte ökningen av anmälningar beror på att fler personer tar sitt liv trots att de varit i kontakt med vården, utan att man blivit bättre på att anmäla.
– Jag har inga hållpunkter för att det skulle vara en ökad självmordsfrekvens bakom det här.

Tror ni att lex Maria-anmälningarna och Socialstyrelsens påpekanden kan leda till att självmorden minskar?
– I bästa fall tror jag att det är så. Vi jobbar ju också själva med det här, och inte bara efter Socialstyrelsens påpekanden.

Socialstyrelsen påpekar ofta brister i vården vid Akademiska efter lex Maria-anmälda självmord visar de handlingar som Upplandsnytt tagit del av. Bland annat slår man ner på brister i den systematiska bedömningen av självmordsrisken hos patienter.

I nästan samtliga fall pekar man på att planen för patientens vård varit luddig - eller saknas helt. Vårdplanen ska visa vilket mål man har med behandlingen och vem som ska ansvara för vad i vården - och hur man ska upptäcka eventuell försämring.

Sen strax före årsskiftet är journalsystemet i datorerna upplagt så att man måste skriva in en tydlig vårdplan. Men just bristande vårdplaner är något som Akademiska sjukhuset kritiserats för under många år.

Varför åtgärdas det först nu?
– Det har varit en återkommande punkt. Senast för något år sedan var jag med på ett möte där man redovisade vad man gjort åt det här, sen tar det tid att få in det i datajournalen. Arbetet har pågått länge.

Hur pass trygga kände ni er när ni kom in på BUP att hon var i trygga händer?
– Det gjorde vi tyvärr inte, vi var väldigt frustrerade hela tiden. Vi påtalade gång på gång saker vi inte tyckte gjordes. Exempelvis att man inte utredde alternativa diagnoser, att hon inte övervakades ordentligt. Och inte heller i det här fallet så fanns en vårdplan, säger Ludmilla Rosengren.

I hennes dotters fall ledde lex Maria till att Socialstyrelsen krävde ändrade rutiner på avdelningen. Ansvarig läkare tilldelades också en varning av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämd.

Kina Pohjanen
kina.pohjanen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista