Positivt resultat med metadonbehandling

Åtta av tio heroinister som får metadon kan komma tillbaka till ett vanligt liv, utan kriminalitet och knark. Det hävdar Leif Grönbladh, programchef vid Ulleråkers beroendeklinik i Uppsala, som imorgon disputerar på en avhandling om det svenska metadonprogrammet.

Conny Höjd från Gottsunda började använda narkotika redan i 18-års åldern. Han säger att han hade oturen att vara ung på den tiden då det var mycket ”drugs and rock’n’roll”.

När han provade morfin första gången var det som att komma hem, berättar han för Upplandsnytt. Och när han hade fått i sig den ena fixen var det dags för nästa.

1973 fick Conny Höjd metadon och suget efter knark försvann. Det var bara några år efter att Ulleråker startat landets första behandlingsprogram med metadon till heroin- och morfinmissbrukare. Conny har nu tagit metadon i trettio år och lever, som han säger, ett Svenssonliv.

Leif Grönbladh, som är programchef på Ulleråkers behandlingsklinik, disputerar imorgon på en avhandling om metadonbehandlingen av heroinister under 60-, 70- och 80-talen vid Ulleråker.

För nästan åtta av tio har det gått som för Conny, säger han - efter att de börjat ta metadon istället för heroin eller morfin har nästan åtta av tio fått arbete och slutat att vara kriminella. Dödligheten är också låg jämfört med andra behandlingsmetoder.

Men Margareta Nyström som är ordförande i Föräldraföreningen Mot Narkotika tror inte på metadonbehandling. Det är som att byta ut en drog mot en annan, säger hon. Istället borde man ge dem vård på något sätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".