Svårt för funktionshindrade att få kontaktpersoner

Många upplänningar med funktionshinder, som har rätt till stöd och sällskap av en kontaktperson, har inte fått det eftersom kommunerna inte har verkställt sina egna beslut.

Det visar färsk statistik från länsstyrelsen.

§Magnus Lundahl är 30 år, han är autistisk och förståndshandikappad. Han väntade förgäves i sex år på att få en kontaktperson.

Hans mamma, AnnBritt Lundahl är mycket kritisk till det här:

-Jag tycker att det här är förskräckligt. Det tas ett beslut att Magnus skulle ha rätt till det kontaktperson eller ledsagare, men sen händer det ingenting, säger hon.

AnnBritt Lundahl har kämpat hårt för att hennes son skulle få en kontaktperson. Till sist gav hon upp och ansökte om en ledsagare istället. Det är bättre betalt, men handlar mer om praktisk hjälp, att ta sej till olika platser till exempel.

En kontaktperson är en människa som mot ett arvode på i snitt 1300 kronor i mån inkl omkostnader, för att under cirka tio timmar i månaden vara en medmänniska till den som har nåt funktionshinder. De kan umgås, gå och fika, på bio och liknande.

Vid årsskiftet hade alla invånare i Knivsta som fått beslut om att de skulle få en kontaktperson, också fått det.

Men i Uppsala, som är sämst i det här sammanhanget, väntade vid årsskiftet ett 50-tal personer på att få en kontaktperson.

Även i Tierp är det, trots beslut, förhålllandevis många som inte har fått nån kontaktperson.

AnnaBritta Hedström är socialkonsulent på länstyrelsen, som är en tillsynsmyndighet.

Hon tycker att dröjsmålen är allvarliga. Men hon kan idag inte göra mycket, säger hon.

Birgitta Fahlgren Sylvén är ansvarig tjänsteman på Uppsala kommun. Hon säger att de nu tänker satsa mer på att få tag på nya kontaktpersoner, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista