Petra Niskala läser finska som modersmål i Uppsala. Foto: Kina Pohjanen/SR.

Olika villkor för att få läsa modersmål

"Det finns ju alltid saker att lära"
2:29 min

Om du får modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken kan bero på var du bor. Det visar en kartläggning som Sveriges Radio gjort. I Uppsala län erbjuder fem kommuner det för alla som vill. Men bland andra Uppsala, kräver att eleven kan modersmålet hjälpligt, för att man ska få undervisning i det. Petra Niskala är en av dem som läser finska som modersmål i Uppsala.

– Mina föräldrar är båda från Finland så jag läser ju finska för att kunna kommunicera med familjen och vi är de enda i släkten som bor i Sverige.

En gång i veckan går 15-åriga Petra till sin finskalektion när klasskompisarna slutar för dagen.

Hon går i nian nu och tänker fortsätta med finskan i gymnasiet. Petra kunde redan prata finska när hon började i modersmålsundervisgningen som sexåring.

– Ja, jag är uppvuxen med att prata finska i hemmet och svenska på skolan.

Men det finns de som vill läsa modersmål, även om de inte kan språket, t ex för att deras föräldrar inte lärt dem.

Enligt skollagen behöver den som vill läsa just de nationella minoritetsspråken, alltså finska, meänkieli, romani chib, samiska och jiddisch, inte prata det dagligen i hemmet.

Men samtidigt säger lagen att man får kräva grundläggande kunskaper. Den tvetydiga lagstiftningen gör att kommuner gör olika.

Vår kartläggning visar att fem kommuner i Uppsala län erbjuder modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken, för alla som vill.
Det gäller exempelvis Östhammar åtminstone när det gäller finskan.

Men tre kommuner, däribland Uppsala, kräver att eleven ska ha baskunskaper i språket på förhand. Och bilden verkar gå igen runt om i landet enligt Sveriges Radios kartläggning av ett 70-tal kommuner. Runt hälften av kommunerna kräver förkunskaper, hälften gör det inte.

Agneta Ehn, som är rektor för Språkskolan i Uppsala säger att man kräver baskunskaper bland annat för att kursplanen utgår från att man ska kunna mycket, och att eleverna får betyg från årskurs sex:

– Tar man emot elever som inte har några kunskaper, då måste man läsa språket som nybörjarspråk.

Vad blir skillnaden i praktiken?

– Man kan ju inte ha dem läsa i samma grupper.

Att man kräver baskunskaper, Försvårar inte det för barn som vill ha kontakt med sina rötter?

– Det Uppsala kommun gjort nu i några år är att erbjuda finska som modernt språk i gymnasieskolan, så att man kan läsa det fast man inte kan, men det har varit mycket svagt intresse från elever, säger Agneta Ehn, rektor för Språkskolan i Uppsala.

Vad tycker du om modersmålsundervisning?

– Jag tycker det är jättebra. Jag kan ju prata finska flytande, eller helt okej ändå, men det finns ju alltid saker att lära, säger Petra Niskala.

Så gjorde vi kartläggningen

I Uppsala län är det enligt vår kartläggning krav på baskunskaper i minoritetsspråken i Håbo, Knivsta och Uppsala. Enköping, Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kräver det inte. 
SR skickade enkäten till totalt 81 kommuner om modersmålsundervisningen i de nationella minoritetsspråken: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. 72 svarade.

Vi frågade bl a om kommunen kräver grundläggande kunskaper i språken för att elever från de nationella minoriteterna ska få delta i modersmålsundervisning i sina språk. Det gjordes mot bakgrund av att det under hösten pågått diskussion om enskilda kommuners beslut att utesluta elever från undervisning i minoritetsspråken.

Enkäten gick ut till alla finskans, meänkielis och samiskan sk. Förvaltningskommuner, samt de tio största sverigefinska kommunerna, alla kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".