Anders Fridborg, biträdande räddningschef i Uppsala. Foto: Mårten Nilsson/SR.

Fler liv kan räddas när heltidsbrandmän rycker ut vid hjärtstopp

Hans Blomberg: "Majoriteten av hjärtstoppen är i tätorten"
1:56 min

Landstinget och räddningstjänsten hoppas kunna rädda fler människoliv när heltidsbrandmännen i centralorterna Uppsala, Tierp och Östhammar börjar rycka ut vid hjärtstopp.

Heltidsbrandmännen kommer att utrustas med hjärtstartare, defibrillatorer, för att snabbt sätta in livräddande insatser. Samtidigt är boende på landsbygden oroade över att det satsas för lite utanför tätorterna.

– Majoriteten av hjärtstoppen inträffar i centralorterna, och vi hoppas kunna vinna tid till dess att hjärt-lung-räddning startas och till första defibrillering. Och vinner vi tiden hoppas vi också vinna ökad överlevnad, säger ambulansöverläkaren Hans Blomberg.

Att insatserna vid hjärtstopp nu ökar är en del av ett nationellt försöksprojekt där Uppsalalandstinget ingår. Det är Uppsala tätort som i första hand ska ingå i försöket, men även heltidarna i Tierps och Östhammars tätorter kommer att börja rycka ut vid hjärtstopp och även de utrustas med defibrillatorer.

I Uppsala kommer både ambulans och räddningstjänst alltid att larmas vid hjärtstopp, medan det troligen blir så i Tierp och Östhammar att brandmännens utryckningar vid hjärtstopp enbart sker då man är säker på att komma före ambulansen.

Utanför de tre tätorterna är det redan i dag så att brandmännen där, alltså deltidsbrandmän i beredskap, rycker ut vid bland annat hjärtstopp, där gör de stora avstånden att brandmännen ofta kan vara på plats innan ambulansen hinner fram, men i det nya projektet så ska man undersöka om man också vinner tid inom tätorterna genom att larma räddningstjänsten vid hjärtstoppssymtom.

Ökande insatser i tätorterna alltså, men boende på landsbygden har ju tidigare efterlyst ökade insatser utanför tätorterna, och det har hetat att deltidarna för sällan får larm vid sjukdomsfall. Men Anders Fridborg, biträdande brandchef i Uppsala, säger att åtgärder är på gång för förbättringar också på landsbygden. Bland annat är tanken att på olika orter inrätta en s k första insatsperson, som ska ha en brandbil med sig på sitt ordinarie arbete och därför kan rycka ut snabbare än andra deltidare.

– Det är nånting som vi kommer att titta på att införa nu. Det kan korta tiden till en första insats för en drabbad. Naturligtvis finns begränsningar för vad en enda person kan göra, men med modern teknik och rätt utrustning så kan man ändå göra en hel del, att bromsa ett olycksförlopp, eller kanske att räta upp en nacke hos någon som sitter avsvimmad i en bil som krockat. Det finns mycket positiva erfarenhet av det runt om i landet, säger biträdande brandchefen Anders Fridborg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".