1 av 2
Svenska kyrkan i Uppsala. Foto Mikael Wallerstedt / Scanpix
2 av 2
I september 2010 invigdes S:ta Maria Alsike av Drottning Silvia och ärkebiskop Anders Wejryd. Här har Svenska kyrkan byggt ett multiverksamhetshus med bl a skola, förskola, gruppboende, kafé och gymnastiksal. Foto: Kina Pohjanen/SR

Svenska kyrkan kan bli aktör på välfärdsområdet

"Vinstfrågan är en stor skillnad"
3:10 min

Svenska kyrkan kan vara på väg att på allvar bli en aktör inom vård och omsorg. Redan idag driver kyrkan bland annat förskola, skola och gruppboende i Alsike, men nu utreds frågan om kyrkan ska göra sådant i större utsträckning.

Enligt en opinionsmätning gjord av forskare i Uppsala är det många fler som säger nej till att få vård och omsorg av de stora privata vårdkoncernerna, än av kyrkan.

– En av de uppgifter som man kallar den grundläggande uppgiften i Svenska kyrkan - och i alla kyrkor - det är att göra gott. Kärleksgärningar. Man brukar beskriva det med ordet "diakoni". Och det har Svenska kyrkan gjort i alla tider. Men nu finns det förväntningar från en del håll att Svenska kyrkan också ska kunna gå in och göra diakonala uppgifter på ett annat sätt än man gjorde innan, säger utredaren Kerstin Alberius.

Det var förra våren som Svenska Kyrkans styrelse gav Kerstin Alberius uppdraget att utreda ifall kyrkan ska börja driva offentligt finansierade verksamheter i större omfattning.

Som en del i arbetet lät man i vintras en grupp forskare i Uppsala ta reda på vad svenska folket egentligen tycker om en sådan utveckling. 3.000 personer tillfrågades, och det är en ganska splittrad bild som framträder. Till exempel var det åtta av tio som tycker att det är bra att kyrkan driver härbärgen för hemlösa. Men mindre än två av tio tycker att det är lämpligt att kyrkan startar en gymnasieskola.

På frågan om vilka aktörer man absolut inte skulle vilja ha som utförare inom vård, skola och omsorg svarar 13 procent Svenska Kyrkan. Motsvarande siffra för två av de stora vårdbolagen Carema och Attendo är 40 respektive 35 procent.

Ändå finns det risker för Svenska kyrkan med att ge sig in på välfärdsmarknaden, säger projektledaren bakom studien, Miriam Hollmer.

– Vad händer om det är en verksamhet som inte fungerar så bra? Då påverkar det möjligen hela Svenska kyrkans anseende, om  folk kommer kanske att associera det med Svenska kyrkan, istället för med det vårdboendet och den verksamheten, säger Miriam Hollmer.

Att det alls blivit möjligt för Svenska Kyrkan att fundera över om man ska engagera sig djupare i välfärden hänger samman med skilsmässan från staten år 2000. Nu är inte längre kyrkan en del av statsapparaten och kan agera självständigt.

Samtidigt har välfärdmarknaden öppnats upp för konkurrens. Stora vinstdrivande bolag framför allt, men också ideella alternativ har startat verksamheter inom vården, skolan och omsorgen.

Internationellt är det dessutom mer regel än undantag att kyrkor är engagerade i vård och omsorg, säger utredaren Kerstin Alberius, vars uppdrag det nu är att undersöka om Svenska kyrkan borde gå samma väg.

Utredningen ska presenteras för kyrkostyrelsen den 1 oktober, och åt vilket håll det lutar vill Kerstin Alberius inte uttala sig om. Men att kyrkan skulle kunna bli ett alternativ till de stora privata koncerner, som tagit stora delar av marknaden är klart, säger hon, och det är framför allt i en fråga man skiljer sig åt:

– Det är vinstfrågan. Det är klart att man måste gå med vinst, Men det vinst som genereras i den här typen av företag som ligger nära kyrkan, det är vinster som används i verksamheten. Så vinstfrågan är en stor skillnad, säger Kerstin Alberius, som är Svenska kyrkans utredare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".