Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Tjejloppen beskriver hur det är att vara kvinna i vår tid"

"Tjejloppen beskriver hur det är att vara kvinna i vår tid"
7:30 min
Tjejmilen. Foto: Tomas Oneborg/TT

Tjejmilen, Tjejvasan, Tjejvättern - tjejlopp finns det gott om. Men varför? Och hur påverkar det kvinnors syn på sin egen prestation? Klara Klintbo Skilje gav sig ut på en löprunda i Engelska parken och träffade Karin Lindelöf, genusforskare och etnolog vid Uppsala universitet.

Hon berättar att tjejloppen kom till Sverige i början av 1980-talet efter inspiration från USA,

- Ett tjejlopp är ofta kortare än mixade lopp - Tjejvasan är till exempel en tredjedel av Vasaloppet, och Tjejmilen grundades av Stockholm maraton, säger hon.

Ett tjejlopp har ofta en annan inramning än mixade lopp, berättar Karin Lindelöf.

- Det är kanske en picknick eller shopping, och det är mer betoning på det sociala - det ingår i vår förståelse av vad det är att vara kvinna. Det är inte riktigt okej att vilja tävla utan det ska handla om att umgås.

Karin Lindelöf ser både för- och nackdelar med tjejloppen.

- De kan ju påverka kvinnor till att börja träna och delta i lopp, men det finns en problematisk aspekt, det kan vara begränande om man upplever att det är tjejvarianterna som är till för mig som kvinna, och inte ens tänker att man ska delta i ett mixat lopp. Det finns risk för ett förminskande av kvinnors motionerande och möjlighet till prestation.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".