Fel bakgrund kan ge strängare straff

Klassklyftan i rättegångssalen ökar. Domarkår, åklagare och nämndemän är nästan uteslutande från svensk medelklass samtidigt som ungdomar som ställs inför rätta allt oftare har utländsk bakgrund. Och skillnaden kan påverka straffet, visar forskning.

Mustafa Douglah är ende nämndemannen i Enköping med invandrarbakgrund och han tror att det skulle vara bättre om fler nämndemän hade utländsk bakgrund:

- Den kulturella bakgrunden har stor betydelse för folk och att förstå dem, säger Douglah.

Av 27 åklagare i tingsrätterna har bara en utländsk bakgrund och av 189 nämndemän har 18 utlandskklingande namn. Domarkåren följer samma mönster.

De som blir dömda har en annan bakgrund. De senaste tio åren har alltfler tonåringar med invandrarbakgrund dömts och forskning visar att samtidigt har straffen blivit hårdare och längre. Det kan bland annat bero på att samhället i stort har en strängare syn på kriminella ungdomar.

- Med en sådan utveckling som vi har så finns det en risk att påföljderna kommer att bli strängare. Man utnyttjar inte de möjligheter till förmildrande påföljder osm man har, säger Sven Granath som har forskat om ungdomsbrottslingar vid kriminologiska institutionen i Stockholm.

Vilka som kan bli åklagare och domare beror på vilka som kommer in på juristutbildningen. Nämndemännen utses av de politiska partierna.

Kontakta reportern:

maud.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".