Arkeologen Jonas Wikborg vid ett av stolphålen med rester efter trästolpe. Foto: Tobias Svanelid.

Nu analyseras mystiska pålar vid Gamla Uppsala

Arkeolog: Man kan fundera på om det är någon symbolisk inhägnad
1:30 min

Förra årets arkeologiska sensation, upptäckten av en kilometerlång rad av 1500 år gamla trästolpar i Gamla Uppsala, börjar nu analyseras.

Arkeologen Jonas Wikborg som medverkat vid utgrävningarna menar att trämonumentet kan ha haft flera funktioner i forntiden.

– Det finns alltså en samstämmighet mellan stolpraden och en väg, vars sträckning man kan spåra bak till 1600-talet. Så något samband med vägen finns det. Men sedan finns det också en stolprad lite längre söderut och tittar man på de här två stolpraderna så kan man ju fundera på om det är någon slags symbolisk inhägnad.

Två spikraka rader med omkring åtta meter höga tallstolpar som placerats ut med sex meters mellanrum prydde en gång Nordens kanske viktigaste forntida plats; stormannasätet och kultplatsen Gamla Uppsala med sina tre mäktiga kungshögar.

Teorierna om vad det mystiska stolpmonumentet egentligen fyllt för funktion är många, kanske rör det sig om en kilometerlång processionsväg i åkerlandskapet, eller så är det en del av en gigantisk inhägnad som visade att Gamla Uppsala var en helig plats, och där tingsfrid skulle råda. Monumentet kan också ha varit ett led i att stärka uppsalahärskarnas legitimitet, och fungerat som ett skrytbygge på omgivningen, menar arkeologerna, och så tycks man också ha offrat djur som hästar, hundar och grisar vid pålarna, som ett led i den hedniska kulten, eller som ett sätt att fira resandet av trämonumentet.

– Kanske har det pågått någon form av aktivitet där, kanske någon rituell måltid skulle kunna vara en möjlighet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".