1 av 3
Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.
2 av 3
Anna Rask-Andersen. Foto: Anna Dahllöv/SR
3 av 3
Lina Nordqvist (FP), foto Martin Hult / Sveriges Radio

Fler läkarsekreterare ska förbättra vården

Landstingsråd: Vi måste ha mer stödpersonal
1:54 min

Uppsala läns landsting har minst andel läkarsekreterare i Sverige. Nu vill både politiker och läkarfacket ändra på det.

Få läkarsekreterare har gjort att läkarna får göra allt för mycket administrativt arbete och har för lite kontakt med patienterna, menar läkarfacket.

– Man skulle kunna spara pengar om annan personal tar över administrativa uppgifter, säger Anna Rask-Andersen som är huvudskyddsombud på Upplands Allmäna Läkarförening.

Hon menar att det går att ta bort en del uppgifter också.

– Till exempel är det mycket som måste signeras i journalen som egentligen inte behövs enligt lag. Det är onödigt, fullständigt bortkastat, säger Anna Rask-Andersen.

Undersökningar som gjorts visar att klart mindre än hälften av läkarnas tid går åt till  att träffa patienter. Tiden går i stället åt till administrativa uppgifter som att skriva i patienternas journaler, leta vårdplatser och att fylla i statistik.

Läkarfacket vill att det anställs fler läkarsekreterare så att läkarna hinner träffa patienterna, och de får medhåll från politiken.

– Jag tror att det är en väldigt viktig yrkesgrupp. Vi måste ha mer stödpersonal som är duktiga på administration, som gör det billigare och bättre. Då kan man avlasta sjuksköterskor och läkare, säger Folkpartiets landstingsråd Lina Nordquist.

Men Uppsala läns landsting har minst antal vårdadministratörer i landet, enligt en sammanställning som tidningen Dagens Samhälle har gjort. Enligt den, som bygger på statistik från organisationen Sveriges Kommuner och Landsting så jobbar det tre läkare på varje vårdadministratör i Uppsala.

Också Socialdemokraterna i Uppsala läns landsting tror att det kunde behövas fler läkarsekreterare i vården.

Men en del administration skulle också gå att ta bort helt. Till exempel att fylla i viss statistik, menar landstingsrådet Lina Nordquist:

– Man mäter patientens blodtryck. Sen ska man också rapportera att man har mätt det och för hur många patienter. Många av de uppgifterna måste vi se över och försöka bli av med så mycket som möjligt. Personalen måste kunna lägga tiden på vården. Inte på att skapa underlag för oss beslutsfattare, säger Lina Nordquist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".