Kalevala och Sibelius

För ganska många år sedan, under ungkarlslivets sista skälvande minuter gjorde något som jag inte gjort tidigare. Läste till musik.

Jag läste för en mycket speciell kvinna ur en mycket speciell bok till ett av de för mig mäktigaste och vackraste musikstycken som finns. Att jag läste och att jag började läsa där jag gjorde var en ren ingivelse och intuition och jag hade aldrig läst tidigare ur boken jag hade i min hand. Musikstycket passade ihop med det jag läste som om det var skrivet till musiken.

Ljusen var tända och jag hade blivit bjuden på middag av denna mycket speciella finska kvinna som sedan lång tid tillbaka hade fångat mitt intresse. Min tanke var att tacka för maten genom att läsa något finskt. Jag gick till hennes bokhylla och hittade en bok det stod ”Kalavala” på. Det var ju något finskt, så mycket visste jag.

Jag sökte vidare i hennes skivsamling efter något lämpligt att ha i bakgrunden. Bland skivorna fanns naturligtvis Jean Sibelius. Valet av ”Finlandia” var snabbt avklarat. Jag sökte under ungefär en minut efter ett lämpligt ställe att börja. Att det behövdes något alldeles extra för att matcha inledningen på Finlandia förstod jag.

Tryckte sedan igång CD-spelaren och stärkt av min då nyligen genom släktforskning upptäckta avlägsna släktband med Finland och under inflytande av mottot ”heller lys till den sträng som brast än aldrig spänna en båge”, började jag att läsa.

Det kändes verkligen som att balansera på slak lina över ett stup. Men det kändes osannolikt naturligt och det som hände var något annorlunda. Musiken stämde obeskrivligt väl i text och rytm med musiken. Där jag hade börjat att lästa var en bit in i den första av de femtio runor eller sånger som det finska nationaleposet Kalevala består av. Elias Lönnrot skrev första upplagan till Kalavala redan 1835 efter att enligt uppgift ha nedtecknad 500 åriga sägner från Karelen.

I efterhand har jag fått klart för mig att den första sången handlar om världens födelse och musikstycket Finlandia kallades i sitt ursprung ”Finlands uppvaknande”. Det blev helt enkelt ”Finlands födelse” i uruppförande i en lägenhet i Fålhagen. Tårarna kom fram på min älskade kvinna. ”Ungkarlsfällan” slog igen med ett brak.

Den speciella finska kvinnan är nu min fru och vi har ett barn tillsammans. Hon påstår att det var vid detta tillfälle hon bestämde sig.

Flera år senare när min frus syster fyllde femtio år blev jag inspirerad och övertalad att göra detta igen inför festens ca 100 gäster. Det tog flera dagars övande att finna samma rytm som den där kvällen. Jag måste medge att det blev riktigt bra och jag gillade speciellt en kommentar jag hörde över axel från någon som uppenbarligen inte kände mig. ”Va bra det blir när riktiga skådespelare läser”

Anonym

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".