Ungdomsidol satte bluesspår i hjärtat

1966 öppnade Gloryland på Tennishallen vid Svandammen. Det var en förening som tog hit engelska popband. Vi var en hel del popintresserade ungdomar som träffades på konserterna.

Samma år eller -67 spelade the Who på Liljekonvaljeholmen med Tages som förband. Vi köpte skivor, lyssnade och märkte att några band drog sig bort från popen. Yardbirds och andra band var inspirerade av blues. Efter ett besök på Gloryland träffar jag Kurtan på sta’n som köpt en ny skiva, som han tyckte jag skulle låna – John Mayall & the bluesbreakers.

Det är något helt nytt, Eric Clapton lirade gitarr. Hem och lyssnade, Parchman farm, vilket munspel, blues är musiken. Ett kort tag efteråt ser jag och min kompis en affisch John Mayall kommer till Uppsala ska spela på Borgen (en liten gymnastiksal där KFUM basket växte fram) 8 kr i inträde. Tänk att få se Eric Clapton, men tyvärr Eric hade hoppat av bandet, vilken besvikelse till den nya gitarristen började spela, vad heter han ….Peter Green’, vilken gitarrist!  

Jag har varit på många konserter under årens lopp, John Mayall med Peter Green på Borgen var en alldeles speciell händelse.

Efter konserten var bluesen för evigt förankrad i kroppen. Att som 55+ stå på Katalin med LP från 1966, Steppin’out och be John Mayall att signa den kändes lite patetiskt, men ack så bra.

Johnny Hasth

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".