1 av 3
Syrefri botten av Östersjön Foto: Susanne Qvarfordt BalticSea2020
2 av 3
Angela Wulff med algblomning på flaska
3 av 3
Mikael Krysell, chef för SMHIs havslabb här ombord forskningsfartyget Aranda

Ökad algblomning i Östersjön

Klimatförändringar kan öka syrebristen i Östersjön
1:50 min

När haven blir varmare och surare på grund av ökande koldioxidutsläpp så gynnar det många alger. I Östersjön kan algblomningen öka kraftigt på sommaren, och bottendöden ökar. Det visar försök av Angela Wulff som är professor i marinekologi vid Göteborgs Universitet.

– Om vi ökar temperaturen i Östersjön plus att vi får mer koldioxid i vattnet, där ser jag att vi kan få en ökad algblomning i Östersjön. Säg att du kan förlänga den med en månad, säger Angela Wulff.

Angela Wulff har gjort försök i utomhusakvarier med ett miniekosystem från Östersjön som ännu är opublicerade. Hon höjde vattentemperaturen med fyra grader och försurade vattnet så mycket som man räknar med om 100 år om klimatutsläppen fortsätter att öka som idag. När vädret är gynnsamt för algblomningar kan säsongen med giftiga cyanobakterier alltså öka med upp till en månad om sommaren.

När cyanobakterierna faller ned till botten så ökar syrebristen där nere när de ska brytas ned. Redan idag är 15 % av Östersjöns bottnar döda och ytterligare 30 % lider av svår syrebrist. De syrefria bottnarna i Östersjön har till exempel gjort det svårt för torsken att föröka sig, eftersom äggen dör när de sjunker mot djupen.

Östersjöländerna har lyckats få ned sina övergödande utsläpp med 25 % under senare år, men eftersom inte friskt syrerikt vatten trängt in från Nordsjön på länge, verkar åtgärder inte hjälpa de döda bottnarna.

– De här väldigt stora utbredningarna av syrefria områden, de blir inte bättre utan har hamnat på en förhöjd nivå, säger Martin Hansson som är oceanograf vid SMHI.

Östersjön är drabbat både av övergödning och stigande temperaturer och försurande koldioxid. De nya forskningsreultaten som visar att problemen med algblomning kan förvärras framöver av klimatförändringarna oroar Mikael Krysell som är chef för SMHI havslaboratorium.

--Det är klart skulle de bli verklighet så är det inte särskilt bra. Det kommer i så fall att leda till ökad syrebrist igen när bakterierna faller ned till bottnen och ska brytas ned, enligt Mikael Krysell SMHI.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".