Valet 2014

Svårt för döva att få information inför valet

4:37 min

Videoklipp - klicka på bilden för att spela.

För den som är döv är det inte alltid så enkelt att få den information man behöver inför valet som närmar sig. Särskilt svårt är det att få reda på saker om den lokala politiken.

- Jag har alltid varit intresserad av att diskutera politik och olika partier och deras ideologier. Och vad de kan göra för att förbättra saker som jag kanske tänkt kan förbättras, säger Bibbi Burman som är döv.

Hon är politiskt engagerad och har bra koll inför valet, men bara på riksnivå. Lokalt är det svårare.

- Jag vet inte vad de har för visioner här i Uppsala län. Det jag vet är mer på riksnivå, för där finns mycket mer information på tv och det finns teckenspråkig information. Men här lokalt finns det ingenting. Många av oss vet ingenting faktiskt. På UNTs tv 24 har det varit många politikerdebatter, men det har inte funnits text eller tolk så vi vet ingenting av vad de säger.

Ingen textning

Och SVTs regionala nyheter textas inte, inte heller i efterhand. Magnus Rönnlid, chef på undertextavdelningen på SVT säger att det finns många tekniska och praktiska utmaningar med att texta alla regionala sändningar.

- Men det är ju ett problem att de inte textas, absolut. Det blir ju en sämre tillgänglighet för den del av befolkningen som har behov av textning, säger han.

Det statliga sändningstillståndet säger att alla förproducerade program ska textas i år, 2014, men bara 55 procent av de direktsända programmen.

- Bland de direktsända programmen finns de regionala nyheterna och de är inte prioriterade nu. Men vi kommer till de såsmåningom också. Det är ju en resursfråga, vi får ju våra direktiv från staten och utifrån de så avsätter man resurser till texningen, säger Magnus Rönnlid.

På Kulturdepartementet säger man att det är upp till SVT och UR att bestämma exakt vilka program som ska textas.

- Från vår sida ställer vi krav på hur stor andel som textas, sen vilka program bestämmer inte vi. Vi sätter bara upp ramarna för hur mycket, säger Marcus Hartmann, stabschef på Kulturdepartementet.

Det handlar ju också om resurser. Behövs det inte mer för att se till att alla döva får information inför valet om sin lokala politik?

- Vi avsätter ungefär sju miljarder kronor om året till public service-bolagen och vi tror att de inom den ramen även ska kunna ta hand om de här kraven på textning, säger Marcus Hartmann.

Det finns 19 stycken regionala sändningar, vilket gör att det i dagsläget är svårt att klara av med bemanning och teknik, enligt SVT.

Kan man verkligen kräva att man lägger de resurserna på det här? Det skulle ju kosta väldigt mycket att texta alla regionala nyhetssändningar.

- Ja, min dröm är ju att det ska finnas textning till alla program, inte bara politiska utan även kultur, historia och dokumentärer. Men det handlar ju om pengar, det är ju alltid det som styr, säger Bibbi Burman.

Ny teknik kan vara lösningen

Det finns planer på att använda sig av ny teknik med taligenkänning och det skulle i så fall göra att det går fortare att texta och därför kosta mindre pengar.

- Vi behöver i princip ha tillgång till en sådan teknik om vi ska kunna texta alla direktsända program, men målet är absolut att texta allt. Helst inom några år, säger Magnus Rönnlid på SVT.

Kommer det att finnas textning på de regionala nyheterna till nästa val?

- Man vet ju aldrig vad man stöter på för problem, men vi har påbörjat ett arbete som går ut på att vi ska kunna göra det. Jag räknar med det, säger han.

Men Bibbi Burman vill inte vänta till nästa val, hon tycker att det är ett demokratiskt problem att döva inte får lika mycket information som de hörande om den lokala politiken.

- Det är ju en rättighetsfråga för oss döva. Vi är ju också medmänniskor och svenska medborgare och vi har rätt att få veta vad som händer i samhället. Men det finns ingenting. Ingen information. Så jag känner mig frustrerad och arg.