Landaren Philae frigör sig från Rosetta och påbörjar sin färd mot kometen 67P. Foto: ESA
1 av 2
Landaren Philae frigör sig från Rosetta och påbörjar sin färd mot kometen 67P. Foto: ESA
Björn Guner och Anders Eriksson på Ångströmlaboratoriet
2 av 2
Vetenskapsradions Björn Gunér och rymdexperten Anders Eriksson på Ångströmlaboratoriets rymdvaka. Foto: Tobias Abrahamsson / Sveriges Radio.

Philae har landat på kometen

"Det är ett stort ögonblick"
1:16 min

Rosettalandaren Philae har landat på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Hittills har allt gått enligt planerna. Vid 12-tiden kom också bekräftelse på att Philae kommunicerar med Rosetta.

Philae har genomfört en lyckad landning på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Väntan på signalen var nervös.

– Men landaren ser ut att vara på rätt spår, sade Andrea Accomazzo vid ESA en kort stund före landningen.

Även på Ångströmlaboratoriet i Uppsala var stämningen laddad.

– Från tio i fem är det dags att vara på helspänn. Felmarginalen för landningen är ett par minuter, säger Andreas Eriksson som inväntar landningen på Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Landaren skickade för några timmar sedan en bild från ögonblicket då den skickades iväg från Rosetta i förmiddags. På bilden syns Rosettas 15 meter solpaneler.

– Det är landaren som fotograferat moderskeppet efter separationen. De har ju suttit ihop i tio år och nu är landaren på väg ner mot kometen och förhopppningsvis hitta fantastiska saker där. Så det är  ett stort ögonblick, säger Björn Davidsson, kometforskare på Uppsala universitet.

Philae beräknas landa på kometen vid 17-tiden idag. Det blir första rymdfarkosten någonsin att landa på en komet.

Landaren skildes från rymdsonden Rosetta på utsatt tid klockan 09.33. Efter drygt en halvtimme rapporterade ESA:s kontrollcenter i Darmstadt i Tyskland att separationen hade lyckats. 

Vid 12-tiden kom också en bekräftelse att Philae nu kommunicerar med Rosetta. 

– Vi har nu fått data från Philae till jorden, säger Fredrik Johansson, forskningsingenjör vid institutionen för rymdfysik i Uppsala till Vetenskapsradion.

På Ångströmlaboratoriet i Uppsala följer rymdexperter utvecklingen genom ESA:s sändningar. Forskarna har nåtts av information att eventuellt finns ett tekniskt problem med landaren, som är utrustad med en liten raketmotor som ska trycka ner farkosten mot kometen. Vad detta innebär för möjligheten att landa är ännu oklart.

– Den verkar inte fungera helt som den ska, men det är inget att göra åt. Det är bara att glida ner i vilket fall, säger Anders Eriksson på institutionen för rymdfysik till Vetenskapsradion.

Philae rör sig nu långsamt ner mot kometen. Det tar cirka sju timmar att färdas en sträcka på cirka två mil. På plats under rymdvakan i Uppsala är Björn Davidsson, Sveriges enda kometforskare. 

–  Det här känns väldigt spännande och något jag sett fram emot under många år, säger han. 

Han berättar att kometen valts ut eftersom den jämfört med andra kometer ligger relativt nära jorden. Kometerna härstammar från solsystemets uppkomst för 4,5 miljarder år sedan, och består av material som blivit över när planeterna bildades.

–  Det här är vårt sätt att gå tillbaka till tiden före planeterna fanns, och förstå hur solsystemet då såg ut och vilken typ av material som fanns. Vi vill få reda på hur gick det till när småbitar av is och sten gled samman byggde större objekt och bli planeter, förklarar han.

Men forskarna hoppas också få svar på hur liv uppstod på jorden. Organiska ämnen och vatten är nämligen sällsynta i den inre delen av solsystemet, och måste transporteras utifrån. Kometerna har däremot stora mängder av dessa ämnen. 

– De består av organiska ämnen och is. Vi vet att de kommer från yttre regioner in till vår del av solsystemet och slår ner på vår planet. De kan ha fört med sig vatten och organiska ämnen, fortsätter Björn Davidsson.

Vid 17-tiden idag väntas den mest kritiska stunden för kometjägarsonden Rosetta. Syftet med landningen är att ta bilder och prover och genomlysningar av kometen, och att på det viset få fram information om hur vårt eget solsystem en gång bildades.

När under dagen är det som mest kritiskt för landaren?

– Ja det är ju framåt femtiden, det är då som landaren dimper ner och signalerna därom kommer till jorden. Det är då man får någon klarhet i om det har gått bra, om landaren har kommit ner i ett stycke och om den fortfarande sänder när den står där nere på kometens yta, eller om den har studsat iväg ut i rymden eller om den har ramlat på sidan. Allt möjligt kan hända och det är det här som är det mest kritiska och spännande ögonblicket, säger Anders Eriksson som har arbetat med Rosettaprojektet i 20 år. 

Chansen att lyckas landa beskrivs som lika stor som att det går dåligt. Eftersom kometen bara är några kilometer stor har den väldigt liten dragningskraft och därför ska landaren skjuta ut en harpun vid ytan för att hålla sig kvar så den inte bara studsar iväg igen. Men landaren kan inte styras och risken är att den dimper ner på en plats där den inte kan få fäste eller stå rakt.

Fakta om kometen

Kometen 67P är cirka fyra kilometer bred. Kometen är ett objekt som kretsar runt solen och rör sig ungefär mellan jordens och Jupiters banor.

Kometen har valts ut för att den är relativt närbelägen. De flesta kometer ligger mycket längre bort och är svåra att nå. Rosetta har under tio år farit fem varv runt solsystemet för att kunna komma ikapp kometen.

Kometerna härstammar från solsystemets uppkomst för 4,5 miljarder år sedan. De består av material som blivit över när planeterna bildades.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".