Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Föräldrar kämpar för Snesslinge skolas framtid

Publicerat torsdag 27 november 2014 kl 06.16
"Vi har harvat det här några gånger nu"
2:11 min
Åsa Lindstrand är en av de föräldrar som nu är redo att kämpa för Snesslinge skola. Foto: Ulla de Verdier P4 Uppland
En av de föräldrar som nu är redo att kämpa för Snesslinge skola är . Foto: Ulla de Verdier P4 Uppland

Barn- och utbildningsnämndens beslut att föreslå en plan för skolutveckling i kommunen, som inbegriper nedläggning av skolorna på Gräsö och i Snesslinge, har väckt ett gammalt motstånd till liv.
En av de föräldrar som nu är redo att kämpa för Snesslinge skola är Åsa Lindstrand.  

– Folkskolan har ju funnits här sedan 1906 iallafall, står det på fotot här. 1997 byggde man till och om och byggde gympasal, säger Åsa Lindstrand som är med i skolrådet och också aktiv i Miljöpartiet. Hon fortsätter:

- Man känner ju en viss tomhet - att man inte ser potentialen i skolan. Vi har harvat det här några gånger nu.

Jan Nyström är motorcykelhandlare på orten och även han är kritisk till förslaget

– Jag tycker inte alls om det. Landsbygden måste ju leva, och skolan är en stor bit av det.

Är det värt att ha en skola om det bara är 28 elever i den?

– Man måste se det på öängre sikt också. 1994 var jag med och kämpade för renoveringen. Då var det också mycket motstånd.

Tjänstemän hade lagt fram fyra alternativ till skolutveckling för kommunen. Det alternativ barn- och utbildningsnämnden fastnade för innebär att de ska begära pengar från kommunstyrelsen så man kan bygga en ny skolbyggnad på Frösåkerskolan, men också att man ska lägga ner Snesslinge och Gräsö skolor, av både ekonomiska och pedagogiska skäl

– Det är väldigt få elever, det ger inte rätt möjligheter och är inte sjyst mot eleverna, säger Roger Lamell, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden och socialdemokrat. 

Men Åsa Lindstrand menar att en nedläggning av skolan skulle få större konsekvenser

– Lägger man ner byskolor så lägger man ner landsbygden. För man vill inte ha en timmes resväg för sina barn till skolan. Tomhet och matthet är det ju. Men det är övergående. Sedan blir det krig...

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".