Malin ler och har blicken riktad lite ut i fjärran.
Malin Masterton är bioetiker som intresserat sig för döda människors rättigheter. Foto: Catarina Dahlqvist

Uppsalaforskare: Enhetlig hantering av kvarlevor behövs

Begrava eller bevara skallar och ben?
1:03 min

Hur ska vi egentligen hantera att det finns kvarlevor från människor i museernas samlingar och på universitet, till exempel Uppsala universitet? Etikforskare efterlyser en nationell strategi.

På ett par platser i vårt land finns samlingar av mänskliga kvarlevor. Det rör sig om kranier, ben och ibland vävnad som samlats in för forskning. Ibland har det skett på olagliga vägar, och tidvis för mörka syften som rasbiologi.

Då och då väcks frågan om vad vi borde göra med de här kvarlevorna, som vissa menar ska återlämnas till anhöriga eller begravas. Andra vill att de ska sparas för forskning eller för att påminna om vår historia.

Idag har museer och institutioner olika system för hur sådant här material hanteras. Bioetikforskaren Malin Masterton vid Uppsala universitet har har intresserat sig för våra moraliska plikter mot döda personer, och hon tycker det vore bättre med ett nationellt enhetligt system.

– Detta för att lösningar man hittar inte blir individuella för varje lärosäte eller varje institution. Det är onödigt att det uppstår situationen som hade det funnits vid KI hade det blivit återlämnat, men så har Gustavianum andra regler, säger Malin Masterton.

I Vetandets värld idag 12.10 handlar programmet om hur vi ska förhålla oss till mänskliga kvarlevor som samlats in av vetenskapen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".