Läraren Anders Kalat (t v) och Pelle Brändén, lokalombud för Lärarnas riksförbund utanför Rosendalsgymnasiet i Uppsala.
Kritiska mot sparkraven, lärarna Anders Kalat (t v) och Pelle Brändén, lokalombud för Lärarnas riksförbund. Foto: Mårten Nilsson/Sveriges Radio

Lärare kritiska till sparkrav på Rosendalsgymnasiet

Olof Oskarsson: Alla utgifter ses nu över
2:03 min

Gymnasieskolorna i Uppsala arbetar nu som bäst på att klara de sparkrav som politikerna lagt på dem för i år. För Rosendalsgymnasiet handlar det om att en miljon kronor måste sparas in under året.

Dessutom kommer flera tjänster på administrationen att dras in. I går samlade Rosendalsgymnasiets rektor Olof Oskarsson sin personal för att berätta om effekterna av sparkraven. Alla utgifter ses nu över, säger han. 

– Vi tittar på kursutbudet, löpande utgifter, läromedel, resor, investeringar som vi kanske kan skjuta på något år. 

Och eventuellt kan det bli så att varje lärare måste undervisa mer?

– Det är en situation som vi inte vill hamna i, men omfattningen av besparingen är så stor att det finns en viss risk för att vi även måste titta på det alternativet.

Är det här tuffare sparkav än ni har haft tidigare?

– Ja, det får jag nog säga. Den här omfattningen har jag inte stött på tidigare.

Uppsalas gymnasieskolor är nu i full färd med att ta fram åtgärder för hur sparkraven på just deras skola ska klaras av. Kommunledningen har föresatt sig att gymnasieskolan i Uppsala ska ha uppnått ekonomisk balans till 2018, och i år har skolorna både att hantera tuffare budgetramar och ett åtgärdsprogram för att minska på administrationen på skolorna.

För Rosendalsgymnasiet handlar det alltså om så mycket som runt en miljon som måste sparas in i minskade anslag - plus indragning av administrativa tjänster.

– För den här skolan så innebär det att jag inte längre kan erbjuda tjänst till två-tre personer. Det kommer att bli förändringar bland tekniker, på biblioteket, i administration och skolledning, säger Olof Oskarsson.

Lärarna på skolan är mycket kritiska mot att sparbetinget är så stort.

– Vi sitter i dag i en kommun i vad som ska kallas för en lärdomsstad, och att skära ner så här drastiskt på gymnasieskolan tycker jag är ynkligt av en majoritet som faktiskt gick till val på att satsa på skolan. Ska vi dessutom spara så mycket att det kan bli tal om mer undervisning och mer arbete för oss lärare - ja, vi arbetar ju redan heltid, så då måste vi antingen sluta göra vissa saker eller så får det konsekvenser på det arbete vi gör, säger Pelle Brändén, lokalombud för Lärarnas riksförbund.

– Det kommer framför allt att drabba de elever som kommer från studieovana hem och som behöver extra resurser, därför att det som tar tid för mig som lärare är att individanpassa min undervisning och det är ju det som jag är stolt över också, säger Anders Kalat, lärare i filosofi, religion och svenska.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".