Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
En persons silhuett speglas i en vattenpöl mot en grå himmel. Personen tar sig för huvudet med båda händerna. Till höger skymtar en byggnad i bakgrunden.
1 av 2
en Foto: Olivia Ochoa
Enligt Länstyrelsens nationella samordnare i frågan,
2 av 2
Enligt Länstyrelsens nationella samordnare i frågan, Foto: Joakim Dahlbäck / Sveriges radio
Lyssna
(1:34 min)

15 barn om året försvinner i Uppland – så ska det hindras

Publicerat tisdag 3 oktober 2017 kl 15.01

Ungefär 48 ensamkommande barn och unga i länet försvann ur Migrationsverkets register under en tre och ett halvt års period. Länsstyrelserna samarbetar nu för att stärka samverkan kring barnen.

Mellan januari 2013 och maj 2016 anvisades 1 486 ensamkommande till kommunerna i Uppsala län. Vid en kontroll förra våren visade sig att 48 av dem var försvunna. Alltså ungefär 15 ensamkommande om året.

En majoritet anges dock vara över 18 år. Något som enligt Migrationsverket beror på att åldern på de ensamkommande har skrivits upp i efterhand.  

Nu samarbetar länsstyrelserna för att öka kunskaperna och stärka samverkan kring barnen.

Enligt länsstyrelsens nationella samordnare i frågan, Amir Hashemi-Nik, finns det flera anledningar till att asylsökande minderåriga avviker.

– Det är jättesvårt att säga exakt varför barn försvinner. Men vi vet att desto större oro och rädsla som barnen upplever. Desto större är risken att de avviker. Vi har många kriminella aktörer och även oseriösa arbetsgivare som vill få ut barn ur systemet så att de kan utnyttja dem, säger han.

Vad vet man om situationen för dessa minderåriga som lever utanför samhället?

– Det är en väldigt utsatt situation som de lever i. Det kan han handla om att man inte har någonstans att sova. Man är beroende av andra människor och kan utnyttjas. Det är en väldigt svår situation för väldigt många unga som inte lever i systemet, säger Amir Hashemi-Nik.

Vad finns det för åtgärder att sätta in för dem här barnen som riskerar att försvinna?

– Först och främst handlar det om att samverkan mellan olika aktörer måste bli bättre. Vad ger Migrationsverkets för information och vad behöver vi komplettera med? Vi måste ge rätt och tillförlitlig information så att ungdomen alltid är uppdaterad på vad som händer framöver. Även utbildning av personal måste förbättras.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".