Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Familj. Illustration: Nick Näslund/Sveriges Radio
Illustration: Nick Näslund/Sveriges Radio

Engagemanget konstant sen 90-talet

3:27 min

Många upplever att föräldraengagemanget inom idrott minskat de senaste åren. Men forskning visar att engagemanget varken minskat eller ökat sen 90-talet. Istället har barnens sätt att idrotta ändrat sig.

– Om barnet är med i fyra olika föreningar så kan inte föräldrarna vara engagerade i alla föreningarna, säger Stefan Wagnsson, docent i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

Stefan Wagnssons forskning visar att det var ungefär i början på av 90-talet som föräldrar började engagera sig mer i sina barns idrottande. Innan dess, på 70 -och 80-talet var det mest idrottslärare och andra eldsjälar som tränade barnen.

Uppsvinget kom på 90-talet och sen dess har föräldraengagemanget inom idrott legat på ungefär samma nivå. Att vi upplever att engagemanget miskat beror på att barnen har fler aktiviteter idag och föräldrarna hinner inte med.

Att barnen har så många aktiviteter idag beror på att föräldrarna är mer medvetna om vad som är bra för barnen, menar Stefan Wagnsson.

- Föräldrarna följer det som forskningen visar, att det är bra för barnet att hålla på med idrott. Många föräldrar är pålästa och vill man vara en bra förälder så ser man till att barnet idrottar, säger Stefan Wagnsson.

Undersökningar som Stefan Wagnsson och hans kollegor inom Idrottsvetenskap gjort visar att 8 av 10 föräldrar engagerar sig genom att till exempel sälja lotter till förmån för barnets förening, stå i kiosken under matcher och tävlingar eller sitter i styrelser. Det gör punktinsatser, men att det bara är 2 av 10 föräldrar som engagerarar sig kontinuerligt, som tränare eller domare.

– Generellt sett är det mammor som är mer engagerade, men då är det mer administrativt, försäljning och kiosk. Men när det kommer till ledarskapet så är det mest män. Så det är en traditionell fördelning, säger Stefan Wagnsson. 

Ungefär hälften av föräldrarna till barn som idrottar känner sig pressade.

De upplever att det är höga krav på att engagera sig. Medan hälften tycker att det är ok, säger Stefan Wagnsson.

Men han menar att de som engagerar sig inte alltid gör det genom att ge av sin tid.

– Många vill köpa sig fria, man kan ge 200-300 kronor för att slippa stå i kiosken. Då landar uppgifterna på dem som inte kan betala. De här kan segregera och leda till att färre barn idrottar.

Imorse berättade vi att det är svårt att få ihop tillräckligt med domare till gymnastiktävlingar. Flera regionstävlingar har nyligen ställts in på grund av domarbrist. För att vända utvecklingen och få fler föräldrar att bli domare måste idrottsföreningar bli bättre på att möta föräldrarna halvvägs, menar Stefan Wagnsson.

Man kanske kan visa med en enkel övning hur man gör när man dömer. Så att föräldern känner att även om man inte har den kompetensen så kan man med inte så mycket tidsåtgång lära sig. För det får inte handla om 10 utbildningstillfällen, för det hinner man kanske inte som förälder, säger Stefan Wagnsson.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".