Finanskris oroar inte kommunerna

Det blir tufft för kommunerna framöver i lågkonjunkturens spår, framförallt på grund av minskade skatteintäkter. Men den finanskris som råder just nu påverkar däremot inte kommunerna i så hög grad.

De flesta ekonomichefer som SR Väst har pratat med har inte planerat några akuta åtgärder eller besparingspaket till följd av finanskrisen.

De flesta kommuner har heller inte sina pengar placerade i värdepapper, utan på vanliga bankkonton. Men de som har värdepapper hoppas naturligtvis att de slipper lösa in dem innan det stabiliserar sig på börsen.

I Strömstad har man runt 65 miljoner kronor av sitt pensionssparande i räntefonder och aktiefonder. Men det är pengar som man inte räknar med att behöva använda förrän om runt tjugo år.

Att räntorna ska skjuta i höjden för de lån man har, är ett större bekymmer.

I Tanum har man till exempel bytt bank för ett lån på 10 miljoner, just för att räntan var bättre på det nya stället. Och Dals-Eds kommun har löst in ett lån på 15 miljoner, för att slippa räntan.

Värst är kanske det ekonomiska läget i Lilla Edet, där kommunen har lån på 90 miljoner och inte tillräckligt med pengar för att kunna betala.

Att det är så stora problem i Lilla Edet beror på flera saker, bland annat att kommunen tappar invånare och ett ökat vårdbehov, det säger ekonomichefen Peter Jimmefors.

Men det största bekymret för alla kommuner verkar vara de minskade skatteintäkterna, som är en direkt följd av lågkonjunkturen. De flesta kommuner har fått räkna ner skatteintäkterna inför nästa år, jämfört med hur prognosen såg ut i våras.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".