Lövåsenskolan i Billingsfors ska läggas ner nästa år. Foto: Charlotte Andersson/SR Väst.

Utredare: Pengar ska inte avgöra byskolornas framtid

Det ska inte bara vara ekonomin som avgör om kommunerna ska lägga ner skolor. Den bestämda uppfattningen har Bertil Westerlund, som har studerat skolnedläggningar på uppdrag av Glesbygdsverket.

Det finns många aspekter på att lägga ner skolor. Oftast försvinner flera av dem i diskussionen.

– Man måste titta på flera olika aspekter på det här och göra ordentliga utredningar. Jag skulle vilja hävda att det inte räcker med bara barn- och utbildningsförvaltningens utredning.

– Inte för att den är dålig, utan tvärtom är den oftast väldigt bra, men man måste titta på det utifrån flera aspekter också, säger Bertil Westerlund, som på uppdrag av Glesbygdsverket redigerat verkets storsäljande broschyr Skolan mitt i byn.

Det är en handledning inför en eventuell skolnedläggning.

– Det handlar bland annat om vad det kostar kommunen totalt sett och vad blir effekterna. Det kan gälla miljö, som fastigheter och annat också. Det bör man ha med sig.

1997 fanns det 600 bygdeskolor i Sverige. 2009 kommer att bli den stora förändringens år med sjunkande elevantal och sämre kommunal ekonomi.

– Skolan står för framtiden och möjligheterna, och helt enklet en återväxt. Man ser att det är en möjlighet att bo, leva och verka, och sedan är det en viktig signal till barnfamiljer att törs man, kan man, vill man bo i de här bygderna, säger Bertil Westerlund.

Charlotte Andersson
charlotte.andersson@sr.se
0532-158 80

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".