Alla kan inte vara bäst på allt - strukturändringar i sjukvården

Sjukvården väcker känslor , därför att vi alla har någon slags relation till den. Men sjukvårdsdebatten är ett sammelsurium av lokalpolitik och särintressen, av personal som ser sin arbetsmiljö försämras och av människor som inte tycker att de får den vård dom vill ha - i alla fall inte när de vil ha den.

Den fråga som alla borde ställa är: Var kan jag få den bästa vården? Alla sjukhus kan inte vara bäst, kanske inte ens särskilt bra, på allt. Så långt är den holmdahlska utredningen rätt ute.
Men samtidigt är det ett faktum, så många gånger bevisat i både teori och praktik, att omorganisationer i sig ofta skapar oro - inte bara i sjukvården utan i alla organisationer.
Detta är den balansgång som politikerna måste gå: Att effektivisera, att skapa mer och helst bättre vård, för de pengar som finns och samtidigt hålla arbetsglädjen uppe hos personalen och inte slå sönder det som fungerar bra.
Om man skulle börjat från början hade ingen idag på fullt allvar föreslagit att det skulle byggas två akutsjukhus med tre mils avstånd, men nu finns dom där och det kan politikerna inte bortse från.
Ändå kommer det säkert att krävas en del impopulära beslut - sjukvårdskartan måste anpassas till dagens verklighet. Och det brukar blåsa över: Vem minns striden om BB i Trollhättan som fick hela sta’n på fötter en gång i tiden. Eller den färskare om BB i Uddevalla?


En nu studie visar att den offentliga vården rasat i förtroendeligan. Politikerna har ett stort ansvar, att inte bara debattera utan också reflektera. Detta är inte en omorganisation i högen. Detta är den stora omorganisationen -rimligen den sista på mycket länge.


Kommentar: Bosse Adriansson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".