Vård och omsorg

Psykiatrins kostnader halkar efter

Nya siffror från Sveriges Kommuner och Landsting visar att kostnaderna för psykiatrin inte håller jämna steg med den övriga vården.

I Västra Götalandsregionen har kostnaden för psykiatrisk vård ökat med 4,6 procent mellan 2005 och 2009. Det kan man jämföra med kostnaden för den övriga vården, som har ökat med 6,1 procent.

Men regionens Hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist menar att statistiken är missvisande.

– Det stämmer inte med min bild, psykiatrin har fått en större andel av de totala kostnaderna för sjukvården 2005-2009, säger han.

Han menar att många patienter som söker hjälp för psykiska sjukdomar gör det i primärvården eller öppenvården, och de siffrorna syns inte i statistiken.

Per Persson är chefsöverläkare på Psykiatriska området inom Nu-sjukvården. Han tycker att psykiatrin behöver mer pengar:

--Jag skulle vilja påstå att psykiatrin har för lite pengar, det tycker jag absolut. Vi har fått rusta ner den senaste tioårsperioden. Politikerna har beslutat om nedläggning av tre behandlingshem och vi har tappat flera akuta avdelningar. Politikerna tänker att man ska akut in, rättas till, och sen ska man skötas i öppenvården, säger han.

Socialdemokraten Jan-Åke Simonsson är ansvarig politiker för psykiatrin i Västra Götaland:

– Vi har ju från politikens håll här i regionen sagt att de ekonomiska resurserna till psykiatrin borde öka. Så det klart att den här redovisningen sätter fokus på att vi inte fullt har lyckats i det avseendet, när det gäller den specialiserade psykiatrin.

Visserligen har det satsats på psykologer på vårdcentraler inom primärvården senaste åren.  Men kostnaderna för den specialiserade psykiatrin i Västra Götaland - slutna och öppna psykiatriska avdelningar, avdelningar med specialister på olika psykiska sjukdomar och så vidare - ökade förra året med 1,8 procent. För den somatiska specialistvården var siffran högre - 3,9 procent.

Förutom stora utgifter för läkemedel till reumatiker och cancersjuka i regionen, nämner Jan-Åke Simonsson den förklaring som så ofta återkommer.

– Tyvärr är det så att det finns många andra medicinska områden som har starkare företrädare, och då finns det alltid en risk att de får en större andel av resurserna.

Borde ni politiker gå in och rikta resurserna ännu mer?

– Det kan ju kan få den effekten att vi säger på en övergripande nivå att det ska satsas mer, och sedan blir det på ett annat sätt i verkligheten. Det ger ju anledning för oss att reflektera hur det har blivit på det här sättet och se vilka mått och steg man bör ta i framtiden.

Zara Tellander
zara.tellander@sr.se
0522-67 00 25

Anna Brodin
anna.brodin@sr.se
SR Göteborg