1 av 2
Räven som hade dvärgbandmasken sköts i Lane-Ryr i december. Foto: Cecilia Bäcklund/P4 Väst
2 av 2
Berit Andersson och Margit Andersson
Uddevalla

Nu är dvärgbandmasken här

”Dvärgbandmasken vill vi inte ha”
2:17 min

Den fruktade dvärgbandmasken, som är farlig för oss människor, har nu hittats i Sverige, i en skjuten räv vid Lane-Ryr närmare bestämt. Ett "worst case scenario" är att den är här för att stanna, säger Karl Hård af Segerstad, som är enhetschef på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Masken finns i delar av Europa sedan tidigare, bland annat i Schweiz, men i Sverige har vi sluppit den.

I Lane Ryr är man nu orolig för vad den här upptäckten kan innebära.

– Den vill vi inte ha, vi tycker det är riktigt dumt, för vi plockar mycket svamp och mycket bär, säger Berit Andersson, en av invånarna.

– Det mesta som vi har pratat om är väl att man inte kan ta bär i skogen och stoppa direkt i munnen, utan att man får ta hem och skölja och tänka sig för om man har matsäck med sig om man har plockat svamp, så man inte plockar fram och tillbaka i munnen, konstaterar väninnan Margit Andersson.

Nu ska Statens veterinärmedicinska anstalt försöka undersöka så många rävar som möjligt i det här området för att se om dvärgbandmasken har etablerat sig eller om räven i Lane-Ryr är ett isolerat fall. Sedan kommer man också att titta på smågnagarna. För det är via de små djuren som maskarna sprids.

– Just nu är det en förskräcklig aktivitet med samordning mellan myndigheterna. Det här är ju en sjukdom som för djurens del inte är allvarlig alls, det är en bandmask som ser ut ungefär som en binnikemask. Däremot så är vi bekymrade för oss människor. Blir man smittad så kan det få allvarliga konsekvenser, säger Karl Hård af Segerstad, enhetschef på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Om en människa får i sig dvärgbandmaskägg kan det utvecklas blåsmaskar i lever eller i andra organ. Blåsmaskarna växer långsamt, och när de blivit så stora att de stör den normala organfunktionen får människan sjukdomssymptom. Det tar normalt mellan 5 och 10 år.

Om man upptäcker blåsmasksjuka hos människan i tid kan det gå att behandla, men det kan kräva kirurgiskt ingrepp och flera års läkemedelsbehandling för att blåsorna inte ska växa till igen.

Detta gör att man nu får bete sig annorlunda i naturen än innan.

– Allting man plockar ska sköljas ordentligt och när det gäller svampen så skulle jag dessutom koka den. Man får ha ett annat tänk när man går i de här områdena, säger Karl Hård af Segerstad, som också tipsar hundägare om att man kan få vara mer noga med renhållningen av sitt sällskapsdjur.

– Har man hundar som sprungit lösa i skogen så skulle jag också rekommendera att duscha av dem när man kommer hem eftersom det är möjligt att de rullar sig i något och får med sig äggen hem – i pälsen.

 Räven är den så kallade huvudvärden för dvärgbandmasken. Sällskapsdjuren är möjliga värdar, men det är alltså framförallt räven som bär på parasiten. Och när det gäller relationen mellan djuren så kan maskarna inte smitta mellan katterna och hundarna, utan det går via de djur som katterna och hundarna äter.

Cecilia Bäcklund
cecilia.backlund@sr.se
0522-67 00 25

Så avmaskar man husdjuren

Regelbunden strategisk avmaskning av hundar och katter var 28:e dag gör att parasiten dör innan den blivit vuxen och börjat bilda ägg.

Vid avmaskning av en smittad hund med vuxna dvärgbandmaskar i tarmen kommer det ut smittfarliga ägg med avföringen i upp till tre dagar.

Då man avmaskar en hund som kan vara smittad ska hundens avföring därför plockas upp i tre dagar. Den som hanterar smittade hundars avföring bör använda handskar och tvätta händerna noga. Avföringen ska lämnas in för förbränning.

Källa: Jordbruksverket

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".