1 av 3
Flodpärlmusslan kan bli 200 år gammal, så utrotningen av den går långsamt. Men bristen på nya musslor oroar forskarna eftersom det tyder på miljöproblem i vattnet. Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
2 av 3
Lars-Olof Ramnelid är biolog på Länsstyrelsen. Idag är han lite bekymrad, eftersom det är svårt att se några musslor alls i Sollumsån för tillfället. Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
3 av 3
"Äntligen!" Lars-Olof Ramnelid har till slut hittat några musslor i det iskalla vattnet. Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio

Ont om unga musslor oroar biologer

"Fem procent är inte tillräckligt"
5:40 min

Tillståndet för den utrotningshotade flodpärlmusslan är mycket illa i vårt område. För att arten ska överleva måste det finnas yngre musslor i vattendragen, och det är sällsynt idag.

I Sollumsån utanför Lilla Edet finns det ungefär 18 000 flodpärlmusslor just nu. För att musslan ska klara sig på sikt borde en femtedel av dessa vara unga, alltså mindre än fem centimeter stora. Men i Sollumsån, en av de tre vattendrag i vårt område där man hittat små musslor över huvud taget, är bara var tjugonde mussla så liten.

– Fem procent är inte tillräckligt. Och då är det här är ändå ett av våra absolut finaste vattendrag, säger biologen Lars-Olof Ramnelid från Länsstyrelsen.

Del av den biologiska mångfalden
Att värna om flodpärlmusslan är ett av delmålen i Sveriges nationella miljömål om Biologisk mångfald.

– Ser man att flodpärlmusslan i ett vattendrag mår bra, så betyder det att vattendraget i sin helhet mår bra, berättar Lars-Olof Ramnelid. Om flodpärlmusslan trivs så trivs också andra arter. Öring, smådjur i bottnarna och annat.  Det är svårt att säga vad konsekvenserna skulle bli om flodpärlmusslan försvann, men även enskilda arters försvinnande kan få väldigt stora effekter på ekosystemet.

Han står med det klara vattnet forsande runt stövlarna.

Avloppsutsläpp, skogsavverkning och jordbruk ger problem
Totalt finns det femton vatten i vårt område som har flodpärlmusslor. Men i de flesta har det alltså inte kommit några nya alls de senaste tjugo åren. Bristen på nya flodpärlmusslor beror troligen på människans ingrepp i naturen, som ett för hårt skogsbruk, avloppsutsläpp och jordbruk i närheten av vattnet.

Den är inte särskilt stor, Sollumsån, men vårbäcken kastar sig kraftigt mellan stenblocken. De är ett resultat av länsstyrelsens arbete för att rädda flodpärlmusslan. När ån användes för att transportera timmer för länge sen, så rensades alla stenar och hinder bort. Nu försöker man återskapa den ursprungliga miljön.

– Den vill ofta vara i lä av stenar, Lars-Olof Ramnelid.

Vill göra naturreservat
Länsstyrelsen har länge arbetat med att försöka få till ett naturreservat runt ån. På så sätt skulle man kunna förhindra skogsavverkning och jordbruk precis i anslutning till vattnet, för lång tid framöver. Men flera av de privata markägararna har varit tveksamma. Nu ser det ändå ut att kunna bli verklighet om sådär två år.

Under sin första tid i livet är flodpärlmusslan beroende av att det finns unga öringar i vattendraget. De gömmer sig nämligen i öringens gälar under tiden de utvecklas från larv till mussla. När de halvmillimeterstora musslorna sedan släpper från fisken gräver de ner sig i bottnen för att växa till sig. Men om ån är full av sand och partiklar har de svårt att få tillräckligt med syre. Utsläpp av näringsämnen som fosfor gör bottnarna syrefattiga, vilket också kväver de små känsliga musslorna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".