Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ord mot ord om Byfjordens framtid

Publicerat tisdag 19 mars 2013 kl 05.00
"Bottnen var som ett månlandskap förut"
(7:01 min)
1 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
2 av 13
Att binda flugor till havsöringsfiske är ett riktigt pyssel. Tom Gustavsen har nyss startat ett eget företag inriktat på fisketurism i området. Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
3 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
4 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
5 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
6 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
7 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
8 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
9 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
10 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
11 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
12 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio
13 av 13
Foto: Amanda Duregård/Sveriges Radio

Ett projekt som enligt forskarna gjort Byfjordens botten syrerik, och förbättrat miljön för fisk och andra djur i vattnet, kommer inte att få fortsätta. För osäkert och för dyrt, säger miljöpartisten Gunilla Magnusson, ordförande i Miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

– Vi kan inte rädda Byfjorden, säger Gunilla Magnusson.

Det är ett par stora pumpar vid Rödön, en bit in i viken innanför Uddevallabron, som enligt forskarna är nyckeln till en levande fjord. Pumparna har under det senaste året blandat ner vatten från ytan ner i djupet, för att få syre till det öde landskap som i åratal varit Byfjordens botten.

– På det sättet kan vi binda fosfor i botten, så att den inte fortsätter att göda havsytan, berättar Lena Viktorsson, doktor i oceanografi på Göteborgs Universitet.

Från död botten till djurrik

Genom att minska övergödningen och få syre ner till bottnen har miljön i Byfjorden börjat återbefolkas med smådjur.

– I somras var det plötsligt fullt med sportfiskare i Uddevalla, säger Lena Viktorsson. Det har inte varit så bra fiske på många, många år.

Och en av orsakerna till det kan alltså vara pumparna ute vid Rödön. Men sedan två månader tillbaka står de stilla.

– Forskningsprojektet gick ut på att utvärdera vilka effekter det blev av en sådan här pumpning, för att eventuellt göra det i Östersjön i större skala i framtiden.

"Välmående Byfjord är bra för ekonomin"

Om pumpningen ska fortsätta skulle kommunen eller reningsverket behöva stå för större delen av kostnaderna själva. Det kan kosta upp emot 800 000 kronor per år, och behöva pågå i flera år framöver. Kanske kommer man alltid att behöva pumpa vissa delar av året, om man inte vill att bottnen ska dö och fosforn börja läcka ut i havet igen, och gynna den pågående övergödningen som skrämmer bort fiskar, havskräftor och räkor.

Tom Gustavsen är lärare i grunden, men har nyss startat ett eget företag för fisketurer i området utanför Uddevalla.

– Kommunen har förstås begränsat med pengar. Men jag tror att det här skulle gynna Uddevalla även ekonomiskt, säger han. I april till exempel får jag gäster från Norge. De kommer att tanka sina bilar, äta och bo här i Uddevalla. Det gynnar turistnäringen. Det är viktigt att värna om vårt fina hav, de som kommer utifrån verkar inse bättre än vi själva vilken fantastisk tillgång det är.

Ändrad salthalt oroar politiker

Men från kommunens sida är intresset svalt. Pengarna finns inte, metoden är för riskabel, och det är ingen ide att försöka syresätta Byfjorden, säger Gunilla Magnusson.

– Dels så ändrar man temperaturen. Och det blir en lägre salthalt. De sakerna vet vi inte de långsiktiga konsekvenserna av, säger Gunilla Magnusson. Det finns lite olika åsikter om det här helt enkelt.

"Ibland måste man kanske försöka"

Pumpningarna som skett hittills har dock undersökts noga av Lena Viktorsson och resten av forskarteamet. Och de har inte hittat något som tyder på negativa konsekvenser.

– Vi gör ju massor av saker i naturen hela tiden - bygger industrier och använder kemikalier som vi har jättedålig koll på när det gäller miljöeffekter. Någon gång kanske vi skulle tillåta oss att försöka göra något som i alla fall har en intention att göra det bättre för naturen, även om det inte går att veta till 100% att det är säkert.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".