Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Montage av hockey-rink och ett belastningsregister från polisen
3 av 60 kollar belastningsregister enligt P4 Västs kartläggning. Det vore bra om fler gjorde det, menar Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet. Foto: Elin Angvarson/Sveriges Radio
#ungdomsledarekollen

Få föreningar kollar ungdomsledares brottshistorik

Björn Eriksson: Många potentiella marodörer söker sig till idrotten
1:35 min

Riksidrottsförbundet rekommenderar idrottsföreningar att kolla ungdomsledares belastningsregister – men bara 4 av 60 gör det i vårt bevakningsområde. Det visar P4 Västs kartläggning.

– Ett problem vi och bland annat förskolan har är att personer med sexuellt och sjukligt intresse för barn söker sig till miljöer där det finns mycket barn. Idrotten är ju en ganska tung aktör där mycket barn samlas, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet.

I vårt område utreds också just nu en ungdomsledare för tio fall av sexuellt ofredande.

För ungefär fem år sedan fick Riksidrottsförbundet tillstånd från regeringen att rekommendera idrottsförbund att kolla belastningsregister för deras ungdomsledare.  

"Det är ett, men inte det enda vapnet" – Björn Eriksson

När en ungdomsledare ska visa upp sitt belastningsregister för föreningen visas det om personen är dömd för sexbrott, grövre våldsbrott, barnpornografibrott, mord, dråp, människorov, grov misshandel och grovt rån. 

– Det är ett, men inte det enda vapnet att använda för att hitta personer som inte bör jobba med barn, säger Björn Eriksson.

Björn Eriksson säger att det är viktigt att inte belastningsregistret blir en falsk trygghet. Många som kommer begå övergrepp finns inte med i registret, och det är därför viktigt att många olika verktyg används för att ingen opassande person ska jobba med barn och ungdomar.

Social kontroll är minst lika viktigt som att kolla belastningsregistret menar Björn Eriksson. Han nämner också kompetensutveckling och anonyma visselblåsarfunktioner inom föreningar som viktiga delar.

En del föreningar nämner integritetsfrågor när P4 Väst frågar om de kollar upp ungdomsledare i belastningsregistret. Det finns funderingar kring vad som händer om känslig information läcker ut och hur det känns för ledare att bli misstänkliggjorda.

Endast två föreningar uppger att det någon gång varit något misstänkt i föreningen. I en av klubbarna ska det en gång ha gått rykten om att en ledare tafsat på småtjejer, och i en annan förening ska en ledare ha velat pussa och krama de aktiva tjejerna.

Har du erfarenhet av sexuella övergrepp, trakasserier eller ofredanden inom idrotten? Hör av dig till oss. Du kan alltid vara anonym.

Relaterat

Mer om #ungdomsledarekollen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".