Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt för utrikesfödda att nå toppen i kommunpolitiken

Publicerat tisdag 28 november 2017 kl 10.56
Statsvetare: Mindre sannolikt att få ett förtroendeuppdrag med större inflytande
(2:34 min)
Kommunfullmäktige i Göteborg, arkivbild från 2013.
1 av 2
Kommunfullmäktige i Göteborg, arkivbild från 2013. Foto: ADAM IHSE / TT
En bild från kommunfullmäktige i Lund och statsvetaren Johanna Rickne.
2 av 2
Statsvetaren Johanna Rickne vid Stockholms universitet. Foto: Stig-Åke Jönsson/TT, Press/Institutet för Näringslivsforskning

Det finns ett glastak i politiken för utrikesfödda. Det visar forskning från Stockholms universitet.

Fler utrikesfödda väljs visserligen in i de beslutande församlingarna än tidigare, men de når inte toppositionerna lika ofta som infödda svenskar. 

– För utrikesfödda är det relativt enkelt att komma in i politiken på de lägre positionerna där man har lägre inflytande, men det är betydligt mindre sannolikt att man tilldelas ett förtroendeuppdrag där man har mer inflytande, som till exempel nämndordförande eller kommunordförande, säger statsvetaren Johanna Rickne, vid Stockholms universitet.

Johanna Rickne forskar tillsammans med Olle Folke och Melanie Hughes om utrikesfödda i svensk kommunalpolitik. Forskningen bygger på data från alla kommunalval mellan 1991 och 2014.

Att invandrare är sämre representerade än svenskar på högre poster ser inte ut att kunna förklaras med skillnader i utbildning, ålder, kön eller inkomst men enligt forskarna blir det något lättare för dem som har bott i mer än 20 år i Sverige att komma längre upp i de politiska hierarkierna.

Fler utrikesfödda väljs in för vänsterblocket än för högerblocket, men forskarna har inte hittat några skillnader i karriärmöjligheter.

Andra generationen, de som är födda i Sverige med en eller två utländska föräldrar, har lyckats bättre att nå positioner som ordförande i någon nämnd eller i kommunstyrelsen, men ligger fortfarande under jämfört med politiker med två svenskfödda föräldrar.

Johanna Rickne tycker att partierna kan göra mer åt det hon uppfattar som ett problem.

– Partiernas kulturer, hur det fungerar med nätverk för att ta sig till toppen, hur man kan känna sig mer eller mindre inkluderad. Sådana typer av studier är det vi måste titta på om vi ska förstå hur man ska komma åt det här problemet, tror jag, säger hon.

Invandrade från Mellanöstern, Afrika, Latinamerika och Asien har svårare att göra politisk karriär än dem från Norden, EU och Nordamerika, konstaterar forskarna och enligt Johanna Rickne visar olika enkätstudier att representationen har betydelse för de politiska besluten.

– Om vi tycker att det är ett problem med långsam integration på svensk arbetsmarknad så skulle utrikes födda politiker vara en bra grupp att lösa det problemet för de har en bättre inblick, och de svarar också själva att de prioriterar sådana frågor i större utsträckning, säger statsvetaren Johanna Rickne vid Stockholms universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".