prideflaggor och en hand som håller en telefon.
Arkivbild. Foto: TT.

Fler döms för hets mot folkgrupp i sociala medier

2:07 min

Det kommer allt fler domar i fall där personer har uttryckt åsikter på sociala medier som anses vara hets mot folkgrupp.

Oftast handlar åtalen om personers uttalande mot muslimer, flyktingar och judar, men även mot HBTQ-personer. En av dem som har utsatts är Nils, som varken identifierar sig som man eller kvinna.

"Jag hoppas att alla som inte är heterosexuella blir misshandlade, påhoppade, dödade, mobbade, torterade", står det i en kommentar på Facebook.

Kommentaren var en reaktion på vad Nils hade sagt i media om hur svårt det var växa upp som HBTQ-person på en ort på landsbygden i Stockholms län. Ytterligare en kommentar lydde så här:

"Det är dags samhället reagerar. Hoppas folk börjar ta till våld för att få stopp på detta sjukdom."

Kommentarerna yttrades på SVT:s Facebooksida när de lade upp en intervju med Nils om sin uppväxt. I en av kommentarerna stod det skrivet att Nils inte hörde hemma i trakten.

"Fel område att vara äcklig i."

Mannen polisanmäldes och i höstas väcktes åtal för hets mot folkgrupp. Rättegången inleds i februari.

När det gäller kommentarer på Facebook som polisanmäls ledde de till 18 domar under 2017. De flesta som har åtalats har dömts för hets mot folkgrupp. Och fallen har blivit fler - antalet domar har mer än fyrdubblats sedan 2013.

Under 2017 har endast en av domarna gällt hets mot HBTQ-personer, men polisen tror att antalet anmälningar inte representerar hur vanligt förekommande sådana kommentarer är. 

På polisens hatbrottsenhet i Stockholm får man in allt fler anmälningar om hur folk uttrycker sig på nätet. Utredarna måste väga in flera faktorer, det säger chefen på hatbrottsenheten Daniel Godman.

– Man kan säga att alla sociala medier blir ett mer och mer utbrett forum för en massa åsikter. Är det en privat grupp med bara fyra fem mottagare bara då är kontexten knepig för att täcka upp den spridningsbyggstenen som är viktigt för det brottet, så man måste se på helheten, säger han.

Daniel Godman tror att polisen inte får kännedom om alla hätska kommentarer mot HBTQ-personer. I jämförelse med de vanligare kommentarerna om muslimer, flyktingar och judar så anmäls det färre fall där hatet har riktats mot HBTQ-personer, enligt Daniel Godman.

– Det hör inte till vanligheterna. Då ska jag vara tydligt med att den insikten baseras på de ärenden vi får in. Jag tror att mörkertalet är betydligt större.

Den åtalade mannen har avböjt intervju. Nils heter egentligen något annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista