Porträtt av kulturtolkarna Hala Kalioundji och Khadra Mahmud.
Hala Kalioundji har tidigare jobbat på universitetssjukhuset i Aleppo och Khadra Mahmud tog examen från undersköterskeutbildningen i Trollhättan i somras. Foto: Sveriges Radio/Frida Grönholm

Lyckad start för pilotprojekt med kulturtolkar

4:56 min

I två månaders tid har pilotprojektet med kulturtolkar på kvinnokliniken varit igång. Hittills går det utmärkt, i alla fall enligt personalen på Näl som stöter på allt från för påklädda bebisar till kvinnor som vill ha kejsarsnitt direkt.

Kulturtolkarna på Näl beskrivs som ett för Sverige unikt projekt av projektledaren Elizabeth Franklin. Under ett års tid ska fyra personer arbeta som kulturtolkar på kvinnokliniken, sedan återstår det att se om satsningen fortsätter eller inte.

– Personalen brukar fråga efter oss när de är osäkra på om patienten förstått eller om patienten inte vågar säga att denne inte förstått. Ofta skäms de och är rädda att personalen ska tro de är analfabeter, säger kulturtolken Hala Kalioundji.

Hala Kalioundji och Khadra Mahmud tolkar på arabiska respektive somaliska. Båda är utbildade undersköterskor och Hala Kalioundji har tidigare jobbat på universitetssjukhuset i Aleppo.  

– Vi hanterar kulturkrockar. Vårdgivaren kanske inte känner till kvinnans bakgrund och då förklarar vi ett och annat så de får mer medvetenhet. Även de som kan språket brukar tycka det är roligt att träffa oss, säger kulturtolken Khadra Mahmud.

De berättar att de stöter på nya saker varje dag, men ofta handlar det om att kvinnorna blir förvånade över att sjukvården i Sverige så gärna vill att kvinnor ska föda vaginalt.

– Kvinnorna vill föda barn med en gång. De har inte tålamod och undrar varför de inte gör kejsarsnitt. De är vana vid att man gör kejsarsnitt efter en eller två timmar, säger Hala Kalioundji.

– Och så får vi säga till folk att de inte ska ta med sig hela familjen och alla vänner in på förlossningen, säger Khadra Mahmud.

– Och alla vill ha så mycket kläder på barnen! Vi brukar säga att barnen inte behöver så mycket kläder men de lindar in bebisen som i en rulle, säger Hala Kalioundji.

De betonar att de inte utför någon vård de inte har behörighet till. Istället ska de hjälpa personalen och patienterna att underlätta vården. Elizabeth Franklin säger att inte bara arabisktalande och somalisktalande patienter har nytta av tolkarna eftersom de frigör tid för personalen, till exempel får de ofta frågor om hur Sverige och sjukvården fungerar i stort vilket gör att kulturtolkarna gör att övrig personal får mer tid till att vårda andra patienter.

Men det finns ju vanliga tolkar. Varför kan man inte bara ta in dem?

– Telefontolkarna har mycket mindre tid än vi har. Plus att de inte kan se hur kvinnan reagerar. Vi märker direkt om de förstår eller inte. Det blir stor skillnad faktiskt, säger Hala Kalioundji.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista