Eftersnack 20 januari - Rörelsesjuka och meditation.

Hej!

Den här veckan hade vi många ämnen i programmet. Huvudreportaget handlade om ett syndrom som många kvinnor har utan att veta om det, och som i sin helhet är obotligt. Man gissar att kring tio procent av alla kvinnor i fertil ålder har PCOS, sade Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi på Karolinska universitetssjukhuset. Men det finns mycket man kan göra för att lindra enskilda symptom, som tex svårigheter att få barn eller övervikt, så det är definitivt viktigt att se till att få rätt diagnos. Mer om vilka symptom som man har vid PCOS kan ni höra i programmet.

Vi talade om meditation också – apropå en ny bok som har samlat ihop forskningen som har gjorts på området. Boken är på engelska och heter ”Fighting stress – Reviews of meditation research”. Den ges ut av Acem publishing  - (acem.com) och ska finnas i vanliga bokhandlar inom kort. Pär Westlund, som gjorde en studie på 90-talet med lokförare som mediterade medverkade och förklarade att Acem -meditation är den variant som utvecklats av läkare och psykologer.

Ett annat ämne idag var Rörelsesjuka. Joakim Dahlman disputerar den 30 januari på ämnet vid Linköpings Universitet. Han har forskat kring  hur våra prestationer påverkas av åksjuka och sett störst effekter på korttidsminnet. Han nämnde också att rörelsesjuka till viss del också är psykologisk, rädslan för att bli åksjuk kan också framkalla illamående. Därför kan icke vetenskapligt bevisade metoder som ingefära och akupressurarmband ha bra effekt på åksjuka. Apropå detta så fick vi ett brev till redaktionen från signaturen H som skriver så här:

Min fyraåriga dotter har varit åksjuk och kräkts i bilar ända sedan hon var 14 månader. Vi ger henne Postafen som fungerar utmärkt. Hon blev trött de första gångerna hon åt det, men nu märker vi ingen skillnad. Hon sitter bakåtvänd i bilstol i vårt baksäte.

Men Postafen tar en timma innan det börjar verka, så vi har även köpt åksjukearmband som vi kompletterar med. Till dottern har vi sagt att åksjukearmbanden fungerar, så vi har trott att det mest funkar som placebo.

I november skulle vi åka en sträcka som tar ca 30 minuter. När jag satte in dottern när vi använde armbanden var jag dock väldigt slarvig och satte på dem fel. Jag såg det, men trots det struntade jag i det, stressad som jag var. Jag tänkte att det ändå bara var placebo-effekt.

Men efter knappt 15 minuter i bilen skrek dottern att hon behövde kräkas! Detta trots att hon trodde att armbanden fungerade!

Så nu är jag rätt säker på att armbanden fungerar. I alla fall på vår dotter.”

Glöm inte att höra av er med ris och ros kring vårt program och tips på sådant som du vill höra mer om under våren.

Vi Hörs, Ulrika

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".