Eftersnack v 9 Vad händer när det blir tyst?

Det är klart att det kan tyckas märkligt, att ägna en hel timmes prat åt vad som händer när man inte pratar, men dagens program om Tystnaden så tycker jag ändå att jag fick en del insikter i hur vi människor påverkas av och förhåller oss till tystnad. Utan att själv behöva vara tyst.  Det kanske inte är en slump att det är just tystnad som används för att hedra människor som gått bort, för i tystanden så tvingas vi stänga av våra egon en stund. Välbehövligt för en del av oss. Inom religionen så finns det ofta inslag av att dra sig undan i sin ensamhet. Retreats kallas det ofta idag, Annika Wirén, präst i svenska kyrkan och Aron Lindberg, som sysslar med zenbuddistisk meditation berättade båda att en retreat i tystnad inte bara är en skön och avslappande upplevelse utan att det också kan vara väldigt jobbigt att tvingas möta sig själv och sina egna tankar och känslor. En tyst retreat kanske därför inte är att rekommendera för en människa i akut kris. Här följer några brev vi fick efter dagens sändning.

Vi hade också ett islag om selsktiv mutism, alltså tillfällig stumhet som ofta drabbar barn i vissa situationer. Det finns en förening för drabbade och anhöriga som du hittar på www.selektivmutism.se

 Vi hörs, Ulrika.

”Hej,

 Stort tack för ett mycket intressant program idag den 2 mars!

Det var också väldigt roligt att lyssna till Olle Johansson. Det han sa om "smälta och jämföra" är helt i min smak!  :-)

Med vänlig hälsning E”

”Hej! Vill dela med mig av egen erfarenhet av retreat som jag åker på minst 2 ggr per år. Det är Missionsförsaml som arr med många frivilliga krafter för att hålla kostn nere. Vi samlas fr-em, går in i tystnad fr-kväll efter mat, samtal o info. Bryter tystn sö-em efter lunch. Jag som har lätt för att prata o är social men tycker att samtalen i många sammanhang är ointressanta, tråkiga o påtvingade framförallt om jag är stressad, ledsen o deppig (har haft mycket sjukdomar o tråkigheter i min familj). Men att åka på retreat är som att komma in i en underbar gemensamhet utan tvång, bara få vara, vila i mig själv, göra vad jag vill utan krav (passa måltiderna o ev fasta program det enda) underbar miljö, vackra dukade bord, god mat o omtänksamhet. Man känner sig väldigt ompysslad utan att det ställs krav att Du ska vara trevlig. Känner mig så helad till kropp o själ o inlemmad i en fantastisk gemenskap. Förhållandet till Gud är o blir precis som man själv vill, men känner att jag kommer nära Gud i min barnatro som jag annars har svårt att nå. Detta är mina erfarenheter som jag vill dela med  mig,

 Hälsningar K”

”Min vuxna dotter kan endast leva i tystnad och stillhet. Efter en trafikolycka fungerar inte hennes hjärna som en oskadad hjärna. Hennes hjärna sorterar inte intryck - ljud, ljus, prat, buller - allt får samma dignitet. Därför måste den yttre miljön "sorteras" i stället. Hon lever nu i en tyst miljö, och hon lever ett stilla liv. Om hon hamnar i situationer då intryck störtar över henne släcker hjärnan ner funktioner som syn, hörsel, känsel, motorik - om hon inte kan "rädda sig" (vilket är svårt på grund av nedsläckningen) så är hon i fara. Att möta människor i grupp, att vara i en vanlig miljö är möjligt - om hon medicinerar tungt, men hon är då alldeles uttröttad i flera dagar. Denna hjärnskada syns inte utanpå!! Och inte ens sjukvården är påfallande kunnig om denna skada.

Min dotter har skrivit en dikt:

Ska vi byta huvud med varandra?

Mitt huvud

är

bevisligen mitt huvud

välplacerat

likt ett förvånat fyrtorn

om natten

vrider det sig i olyckliga våndor

mot det upprörda havet

kaos är dess härskare.................

Jag önskar vara anonym, men önskar att kunskapen om denna typ av perceptiv och kognitiv hjärnskada ökar betydligt!

En mamma och tid. personlig assistent”

 "Tystnaden är utrotningshotad", läste jag nånstans, å visst är det så. Inte ens på kyrkogårdarna nuförtiden är det tyst, då de kör med gräsklippare å vrålande lövblåsmaskiner, vilka är ett stort ljudnedsmutsande inslag  i städerna generellt. Inte ens långt ut i skärgården eller i fjällen är det tyst, där väsnas det i luften av flygplan som åxå spyr ut skattebefriade avgaser.

  För egen del är jag i stort behov av tystnad, är överkänslig för ljud, har för mig att det kallas för "överhörsel"? har även svårt att konversera/höra när andra pladdrar i närheten, som på barer, fester etc., och behöver dagligen tysta stunder där jag varken pratar eller hör andra prata. Lyssna på radio går bättre för där ställs ju inte krav på att jag ska svara.

 Min dator exempelvis har jag själv komponerat så att de olika komponenterna ska vara så tysta som möjligt, å den hörs knappt alls, inte ens fläkten. Jag klarar mig trotts allt bra då jag delbor -året om -på en ö i Sankt Anna skärgård, där jag är elbefriad så där finns bara båt, plan, vind å vågljud, å nu på vintern när isen ligger å det är mycket snö, kan det tillochmed vara i det närmaste helt tyst när det är vindstilla å inga plan flyger över, det är en obetalbar lisa för kropp å själ!

 Bästa Hälsningar:   L”

”Angeläget program. Tystnad är något mycket viktigt i vårt bullrande samhälle! Bif. dikt.

 Hälsning IRO”

I en värld fylld av ljud.

Vi lever i en värld

fylld av ljud

en del

skrämmande, obehagliga

andra

mjuka, behagliga

en del

enformiga, monotona

andra

omväxlande, spännande

som

fågelsång en vårmorgon

men det finns ett ljud

mitt öra älskar

det är tystnaden

en stilla, kall vinternatt

långt från stad och väg!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".