Eftersnack v 17 Där skon klämmer…

Det finns problem och åkommor som människor älskar att berätta om högt och brett. Olyckor och intressanta operationer till exempel. Där sparar man inte på detaljerna. Andra sjukdomar kan var för allvarliga för att avhandlas vid ett snabbt möte, och så finns det de där lite pinsamma skavankerna. De man inte talar om. Problem med fötterna tillhör den kategorin. I alla fall vissa av dem. Många som hörde av sig till programmet idag bad om att inte får sitt riktiga namn uppläst i radion, för de skäms lite över övervikt som gett för hög belastning på fötterna, eller går inåt med fötterna eller har sneda å vinda tår som gör ont. Dagens gäster Björn Englund och Michael Weber, båda podiater till yrket, hade lite svårt att förstå det pinsamma med just fötter. För dem är fötterna extremt intressanta och säger väldigt mycket om hur hela rörelsemekanismen i kroppen fungerar. Jag tog med mig några skor hemifrån till dagens sändning, för att få ett utlåtande. Björn var lite noga med att inte vara en ”skodiktator” så han gav inte total röd flagg för mina högklackade boots, men han menar att man måste välja sina tillfällen när man bär högklackat, har man dem till vardags å sändigt så ber man om att få problem menar han. Nästan lika dåligt betyg fick min mans mjuka gympadojor i skinn. Alldels för böjbar sula, och för lite uppbyggnad kring hälen, sa Björn. Mina tunna, platta mockaskor är heller inte bra att gå omkring i hela tiden, eftersom de inte ger någon dämpning och är FÖR platta, vilket frestar på hälsenan bland annat. Å så fotexperternas värstingobjekt… flip-flop-tofflan. Helt värdelös ut fotsynpunkt, så ta inte dem på långpromenaden i sommar! Men … efter allt detta tal om bra och dåliga skor, så var både Björn och Michael eniga om att man själv måste känna efter – får man ont så byt skor, trivs du med att gå barfota hemma, så gör det, får du ont så använd tofflor. Lite fotgymnastik då och då är också bra, och är dessutom skönt.

Hej från Ulrika

Här kommer några lyssnarbrev,

”Hej!

Jag lyssnade med stort intresse på ert inslag om fötter – som långlöpare vet jag både hur viktigt det är att sköta om sina fötter som hur fel det kan bli när man inte gör det. Fotterapeuten Paula Goldea lät initierad och hade många kloka synpunkter men resten av programmet kändes ganska enkelriktat inställt på hur man ska skydda sina fötter från belastning. En av de medverkande experterna hävdade att vi går mer och på hårdare underlag än för femtusen år sedan vilket helt enkelt inte stämmer. Våra fötter och underben är tvärtom skapade för att både springa och gå långt på ganska hårda underlag – hälsenans och fotvalvens elastiska funktion är fysikaliskt optimerade för att fjädra bra på stumma underlag; torra savanner har en med asfalt jämförbar hårdhet, urberg är hårdare. Det finns mycket modern forskning som stödjer detta – såväl biomekaniskt som antropologiskt.

Tvärtom verkar det troligt att det som skapar våra problem är att vi går för *mycket* i ombonade, dämpande och stödjande skor. Ingen sjukgymnast skulle väl rekommendera någon med ryggproblem att gå runt med en korsett för att ”avlasta” ryggen – trots att vi sitter betydligt mycket mer i konstiga ställningar idag än vad vi är evolutionärt anpassade för. Givetvis kommer fotproblemen fram i dagen på sommaren, när folk dels tar av sig strumpor och skor och blir medvetna om sina problem, dels tar bort en del av alla de där skydden – som hindrat en sund träning av fötternas alla muskler och ligament. Den plötsligt ökade belastningen ger skador – men lösningen på problemet bör normalt inte vara att ta bort belastningen utan att träna fötterna för det. Vi borde gå *mer* barfota, *mer* i tunna skor med tunna sulor, *mer* i strumplästen. I programmet fanns bara alternativet ”skaffa mer dämpande skor, skaffa inlägg, skydda fötterna från omgivningen” – vilket enligt mitt förmenande bör vara den sista utvägen, när man har permanent skadade fötter som inte kan rehabiliteras.

Programmet kändes därför lite onyanserat och jag tycker nog man kunde påtalat att man faktiskt kan (och kanske bör) träna sina fötter också, inte bara skydda dem från omgivningen. Själv springer jag några kilometer barfota ett par gånger per vecka (mestadels på asfalt) just för att träna specifikt fötter och underben, och kan bara se fördelar med det. Alla vill nu inte hålla på med löpning, men de flesta kunde tjäna på att träna sina fötter en smula – åtminstone om man har problem med dem.

 Vänliga hälsningar

R”

”Hej!

Hörde på radion att ni pratade om bl.a. olika längd på benen. Jag har självt haft en betydande skillnad på benlängden och dragits med dålig rygg pga detta. Jag har haft inlägg i skorna och det hjälpte, men vad som definitivt hjälpte mig var behandling hos kiropraktern som rättade till skillnaden permanent. Berätta gärna om detta så att fler människor kan få hjälp att slippa ond rygg. Berätta också om vikten av att strecha benmusklerna/sätesmusklerna som när de drar ihop sig leder till ond rygg. Har man gått i många år med ond rygg och stela muskler kan man behöva besöka en duktig massör som löser upp eventuella "knuter" i musklerna för att blodet ska kunna strömma fritt igen. Tänk om jag vetat detta redan när jag yngre! Jag hade sluppit mycket besvär och hade redan då kunnat promenera i timmar som jag kan nu!

Med vänlig hälsning

/K”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista