Eftersnack v 52 Arbetets betydelse för hälsan

Jo, vi är några som jobbar mitt i mellandagarna, även om jobbet är lite annorlunda än annars. Lite glesare på arbetsplatsen och på något sätt känns det som att vi som jobbar har mer tid för varandra. Eller kanske är det helgens omtanke som svämmar över…

Dagens ämne var ju också arbetets betydelse för vår hälsa, och något entydigt svar på den frågan fick vi inte, mer än att det snart borde vara dags att börja diskutera 40-timmars-veckan, de fem semesterveckorna och ambitionen om att alla ska jobba heltid hela livet. Finns det kanske andra modeller som ger mer plats för olika livsfaser, för större flexibilitet mellan olika yrken, som också ger plats i arbetslivet för människor som inte klarar att prestera hundra procent 8 timmar per dag? Med tanke på att arbetet för vissa är en källa till identitet, självförverkligande och väldigt lustfyllt, medan andra sliter ut sig till kropp och själ genom sitt arbete – så borde vi diskutera det mer…

Vi hade också ett reportage om Hemliga kliniken som ideellt ger sjukvård till papperslösa personer i Sverige. Fler reportage i den serien kan du höra på programmet Verkligheten i P3:s hemsida –här:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3052&grupp=12914

Vi hörs igen nästa år!

/Ulrika

Här är några brev vi fick efter dagens program:

”Vi har inte fantastikt vård så som forskaden sa i programmet! De här forskarna saknar värklighets anknytning, förutom han som arbetar med de psykiskhandikappade.

A”

”MEN vilket otäckt resonemang!

Skulle identiteten sitta enbart i yrket?

Det är ju just det tänkande som ni nu framför som GÖR att folk som inte arbetar mår dåligt!

Jag är själv förtidspensionerad (pga smärtsjukdom) men anser mig definitivt ha en identitet ändå.

Är ni ute efter att ge folk dåligt samvete och få sjuka att må än sämre?

Tack och lov är jag stark nog att inte ta åt mig, men tänker på de som inte är.

Det gör uppenbarligen inte ni...

Arbete är INTE allt!

Trots det:

Allt gott!

E”

”Hej!

Varför togs inte upp i ovanstående program att en stor del av arbetskraften inte trivs på sina arbeten utan vill byta, något som inte går att göra med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut idag?

Tycker också att inte mer fokus lagts på hur stor det ekonomiska har på varför vi jobbar.

Till sist hade det varit intressant om dem som bestämmer, politikerna, hade deltagit i programmet. De är ju dem som kan ändra ngt av dagens verklighet. De bör därför ställas mot väggen med det som lagts fram i programmet.

/T”