Eftersnack v 34 Husläkaren, din nya livsstilscoach?

Visst kan det kännas absurt att få frågor om sina alkoholvanor när man söker läkarvård för en inflammerad hälsena. Eller få kostråd när man ska ta bort en leverfläck. Men inom en snar framtid så kommer alltfler livsstilsfrågor att diskuteras vid vanliga läkarbesök på vårdcentralen. Det är innebörden av socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för hälsoförebyggande arbete, som programmet handlade om idag. Reaktionerna hittills är lite blandade, här nedan kan du läsa några rektioner so vi fick på programmet idag.

Och så skulle jag bara för en kort sekund vilja återknyta till vad en forskare sa här i kropp o själs sommarspecial för ett par veckor sedan, nämligen att den forskning som bekräftar en norm eller en fördom ofta har mycket lättare att slå igenom än. Det är inte utan att jag tänkte på det häromdagen när jag i flera medier läste att tv-tittande orsakar för tidig död. Mer än sex timmars tv-tittande per dag – drar bort i genomsnitt fem år av den förväntade livslängden, hävdades i en studie i Brittish journal of sports medicine. Å detta är ju naturligtvis någonting som bekräftar normen – nämligen att det är slött och slappt att titta på tv – dumburken- och anledningen till att framgångsrika personer i intervjuer så gott som alltid påstår att del aldrig tittar på tv, utom möjligtvis på nån dokumentär. Men, det man frågar sig då är ju kanske om det verkligen är själva tv-tittandet som är problemet, eller det faktum att man faktiskt sitter still en stor del av sin vakna tid? Skulle samma resultat uppnås om man gjorde en annan stillasittande aktivitet under sex timmar per dag, tex läste nobelpristagare, lyssnade på Mozart eller slösurfade på datorn? Ja det kan vi ju inte svara på eftersom den studien inte finns. Men en vild gissning är ju att det är det faktum att man faktiskt sitter still och har händerna fria att stoppa i sig mat med som påverkar mer än själva TV-apparaten. Å det skadar aldrig att fundera lite extra på varför viss forskning får så stort genomslag, särskilt när de drar våra fördomar medhårs.

/Ulrika

”Ang. programmet om att läkare ska bli "livsstilscoacher". Den spontana frågan blir: hur kompetenta kommer läkarna att vara i fråga om vilka råd de ger? Eller blir det bara mycket enkla och allmäna råd som kommer att ges? Och hur ska dessa allmäna råd i så fall egentligen hjälpa patienterna? Och hur kommer personer med goda kost- och träningsvanor att behandlas? Dvs. om livsstilen ser god ut, och man mår dåligt ändå? Jag är själv MYCKET träningsvan och har arbetat med träning. När jag ju, under det senaste året, har sökt för mina ryggproblem (som visade sig vara diskbråck) har jag flera gånger känt att de inte har lyssnat på mig när jag säger att jag är träningsvan och att det är en naturlig del av mitt liv. I stället kan samtalet sluta med: "sjukgymnastik är nog det bästa" (innan jag, till slut, fick MR) och RÖR på dig.... De har helt enkelt inte lyssnat på personen som sitter framför dem, utan ger något slags allmäna (och därmed bristfälliga) råd. Hur kommer detta att se ut i framtiden? VIlka kunskaper om träning kommer t ex läkarna att ha. Eller om kosten - det som är så individuellt vad gäller vad som är bra från en person till en annan.

Funderingar och frågor från en hälsomedveten person.

Med vänlig hälsning U”

”Söker jag vård gör jag det för att jag vill ha VÅRD.

Mina vanor har dom inte med att göra. Upplever jag mina vanor som ett

problem så söker jag för det.

/J”

”Socialstyrelsens riktlinjer innehåller ambitioner att upprätta ett centralt register över "osunda svenskar":

Sid 47-48 Nationella riktlinjer

 Utveckling av datakällor behövs

Ett stort problem inom detta område är att det, idag, saknas datakällor för att kontinuerligt följa de framtagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är samtliga framtagna indikatorer i detta riktlinjearbete utvecklingsindikatorer.

Andra förutsättningar kan dock råda på regional och lokal nivå så att uppföljning där är möjlig, och vissa av indikatorerna kan idag följas inom ramen för några kvalitetsregister.

För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av riktlinjerna är det angeläget med en målinriktad satsning på att utveckla ett modernt kvalitetsuppföljningssystem där uppgifter registreras systematiskt i journalsystem. Uppgifterna bör sedan kunna hämtas automatiskt för olika uppföljningssyften.

Uppgifter för att följa indikatorerna skulle också kunna läggas in i befintliga, eller kommande, kvalitetsregi

J”

”Att ge "kunden" hälsoråd för förebyggande syfte, är det inte det tandläkarvården startade med för flera år sedan. Idag blir man inte bara kallad till tandläkaren för att laga hål, utan idag kommer man till en tandläkare som bara konstaterar om du har hål eller inte och ger dig råd på hur du ska sköta dina tänder. Är inte detta ni talar om nu ett liknade steg inom sjukvården. Tycker det låter toppen. T”

”Jag ser inte fram emot att läkare i fortsättningen även ska ha instruktioner att skicka hem patienter till att bedriva egenvård.

De gör det ju redan - själv har jag blivit hemskickad med den lummiga uppmaningen att "för högt blodtryck gäller först självbehandling, så kom tillbaka när du har gått ner fem kilo".

De fem kilona är kvar. Så även det höga blodtrycket.

U”

”En sak jag reagerar på är varför det inte finns mer "tvång" på typ 2-diabetiker.

Jag känner fler typ 2 diabetiker som säger det gör inget om jag slarvar ibland. Ibland är praktiskt taget dagligen.

Det som skrämmer mig otroligt mycket är attityden inom äldreomsorgen. Det serveras alldeles för mycket snabba kolhydrater och tårtor, kaffebröd till 2-diabetikerna.

Kunskapen hos uskorna saknas!...

…Det här om hälsoråd måste införas men frågan är om det inte skall vara en speciellt utbildad personalgrupp. Rätt person på rätt plats är det viktigaste, utbildning är inte allt. Motivationen är det viktigaste. Läkaren kan knappast vara den resurs som skall tas i anspråk.

 M”

”Jag tror att man skjuter över målet om man nöjer sig med utvecklad rådgivning till de som behöver livsstilsförändringar. Många behöver mer handfast hjälp för att komma igång med t ex fysisk aktivitet. Det behövs coacher som kliver in direkt och deltar i aktivitet med patienten. T ex som träningspartner eller som guide på vandring.

Det är ett stort steg att ta från inaktivitet till träning och man behöver hjälp över tröskeln och att hitta lämplig aktivitet och nivå.

S”