Årets Lyrikpristagare: Birgitta Trotzig

P1 tisdag 18 december kl 14.03 och 19/12 kl 18.15

Birgitta Trotzig är född 1929 och debuterade 1951 med romanen Ur de älskandes liv. Hennes första diktsamling Bilder kom 1954. Sedan dess har hon gett ut ett femtontal böcker, poesi, romaner, essäer. Senast prosaboken Dubbelheten 1998. Sedan 1993 sitter hon i Svenska Akademien. Hennes poesi har en central plats i författarskapet. Själv säger hon att hennes kristna tro, den poetiska bilden och själva livsnärvaron är en och samma sak. Romanerna och prosaböckerna växer ur dikterna. Den första diktsamlingen Bilder koncentrerar sig just kring mycket täta poetiska bilder, inte sällan med en kristen fond. I början av femtiotalet flyttar Birgitta Trotzig till Paris och stannar där i ett och ett halvt decennium. Här konfronteras hon med den babyloniska storstaden, de sociala skillnaderna, det kolonialistiska Algerietkriget och den nyupptäckta ryska dissidentlitteraturen. Hon djupdyker i författarskap som Anna Achmatovas, Marina Tsvetajevas och Osip Mandelstams. Allt detta bär Ordgränser från 1968 spår av. I Anima, 1982, driver hon samma smärtsamma livsfakta ännu närmare det outhärdligas gräns, samtidigt som flytten till Lund, där hon fortfarande bor, emellanåt lämnar mer stillsamma och serena spår. Hennes senaste diktsamling Sammanhang material från 1996 spelar upp hela Birgitta Trotzigs register, från språklöshet till fastnaglande av mänsklighetens brott, från fasa till extas. Starka romaner och berättelser hon har skrivit är Sveket från 1966, Sjukdomen från 1972 och Dykungens dotter från 1985. Av essäsamlingar rekommenderas Jaget och världen från 1977 och Porträtt från 1993.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".