Post till Bokcirkeln

Läs några av era reaktioner till Joseph Hellers Moment 22. Skicka ditt mail till bokcirkeln@sr.se.

Hej!
Vad härligt att ni talar om Moment 22, min stora läsupplevelse. För mig har den aldrig varit annat än Catch 22 och jag har inte läst den svenska översättningen.

På mitt gamla ex. av Corgi Books från 1961 står det på framsidan: ”read it… and you’ll never be the same again”. Det har det säkert stått på många böcker men i mitt fall blev det en vallfart och även om den inte förändrade mitt liv blev den en upplevelse för livet, som jag alltså har Joseph Heller att tacka för. Min gode vän, som gav mig boken i födelsedagspresent 1965 och jag, lyckades efter många turer sommaren 1967 få tillstånd från Justitiedepartementet i Rom att landstiga på Pianosa som då var italienskt statsfängelse. Vi bodde där som fängelsedirektörens gäster i tio dagar och läste naturligtvis om Catch 22 ännu en gång. Sannolikt fanns ett militärsjukhus på Pianosa under kriget. Kanske var Joseph Heller där? Idag är denna vackra lilla ö naturreservat.

Så kan det gå med läsupplevelser. Jag skall med stort intresse lyssna vidare. Mycket intressant att få ta del av era intryck och jag måste säga att min egen upplevelse av Moment 22 stämmer väl med vad Majgull Axelsson säger. Det är egentligen en fruktansvärd berättelse. Unga grabbar utslängda i ett krig, som visserligen var moraliskt försvarbart jämfört med Vietnam- och Irakkrigen, men ändå fullständigt obegripligt, kaotiskt och dödligt farligt. Humorn ser jag som ett vapen att bekämpa dödsskräcken. Det finns ingen där som kan hjälpa dig eftersom alla tänker på sitt, vare sig det gäller att överleva eller att sko sig d v s ungefär som idag. Jag har många gånger kunnat göra kopplingar till livet i det statliga affärsverk där jag arbetade större delen av mitt yrkesverksamma liv. Joseph Heller var insiktsfull när han skrev Moment 22.

Bästa hälsningar, Björn Lennartz.

Hej,

Tack för ditt fina brev. Helt underbart med ert besök på Pianosa. Ett statligt, fredligt affärsverk måste vara en perfekt fond till läsningen av krigsskildringen Moment 22.

Varmt. Marie.  

Hej bokcirkeldeltagare!

Det är intressant och roligt att ni tagit upp Moment 22 i Bokcirkeln. Jag läste den för ca 10 år sedan. Det var i ett läge när många använde begreppet ”moment 22”, och ofta med varierande betydelse. Jag ville därför själv läsa boken och få den ursprungliga förklaringen till begreppet, direkt från källan. Det är en märklig bok, svårläst så att jag flera gånger höll på att ge upp, men på något sätt fanns där något som drev på, så att jag till slut kom igenom. Det ångrar jag inte.

Att jag nu skriver till er, är för att jag den 21 september tittade på Dokument utifrån, som då handlade om Irakkriget, och att många miljoner dollar som satsats för landets återuppbyggnad hade försvunnit. Analysen av vart pengarna tagit vägen, visade på klara paralleller till vad som händer i senare delen av boken Moment 22. USA driver tydligen vissa delar av kriget med hjälp av entreprenörer, och i det här fallet av värsta sort. Man stjäl och debiterar ohejdat ofta på falska grunder.

I boken blomstrar en affärsrörelse på basen, där utrustningen, även skydds- och nödutrustningen, i bombplanen säljs för att skaffa medel att köpa upp mer attraktiva varor som saluförs till soldaterna på basen. Detta tjänar några personer stora pengar på, medan andra dör under flygräderna när utrustningen saknas.

Se gärna på det avsnittet när ni kommer så långt. Det är förskräckande men gör boken mera verklighetsanknuten än man kan tro, när man läser den.

Hälsningar, Hans Bengtson.

Hej,

Stort tack för ditt brev. Jag kan känna igen det där motståndet du talar om i en text. Ett motstånd balanserat av ett driv som tar läsaren framåt, trots allt.

Intressant att du tar upp paralleller till kriget i Irak. Just det gör nämligen Bokcirkeln också - i del tre, som sänds 13/10 och 14/10 och sedan går att lyssna på här på Bibliotekets hemsida.

Varmt. Marie.

Hej,

Moment 22 är min absoluta favoritbok som jag har läst sex gånger. Första gången var dock en besvikelse, hängde inte med. Men övning ger färdighet.

Ser fram emot nästa program!

Staffan Håkansson, Rapsbollens Bed & Breakfast

Hej och tack för ditt brev! Underbart att vi prickat av din favorit -och att vi hittills inte gjort dig besviken.

Varmt! Marie.

Hej!

Läste boken när jag var drygt 20 och fann den väldigt uppskakande och ibland direkt plågsam. Tur att den absurda kolsvarta humorn fanns så att man fick skratta ibland, även om det skedde med hjärtat i halsgropen. Jag kunde knappt släppa boken, missade föreläsningar och läste inte alls på ordentligt inför min tenta i socialpsykologi, stannade hemma från en fest, men tyckte att det var värt det. Det tycker jag fortfarande. Boken gav mig insikten att det ur mänsklig synpunkt aldrig finns några vinnare i krig. 35 år senare tänker jag att Yossarian och hans kompisar bara är omogna pojkar som vid en tidpunkt där vuxenlivet ska börja med drömmar om framtiden och allt, tvingas förhålla sig både till att de dödar och själva kan dö när som helst. En sådan situation medför förhållningssätt och handlingar som på olika sätt skadar dem för resten av livet om de råkar överleva. Det har jag lärt mig bland annat genom mitt arbete som fört psykiskt krigsskadade människor i min väg. Jag tänker nu läsa om boken, inte minst för att kolla hur detta hanteras. Tack för er väldigt intressanta diskussion!

Vänliga hälsningar

Eva Norlin Bagge, neuropsykolog i Göteborg.

Hej!

Tack för ditt fina brev. Jag avundas din möjlighet att ha läst boken som ung och nu kunna läsa om den - och möta både den och dig på nytt. Varmt! Marie Lundström.

Hej, nu hör jag av mig igen... Det här är så roligt och givande,tycker jag. Den här gången hade jag redan läst boken, förvisso för en hel del år sedan .. men ändå. Jag har inte läst om den nu, men är med och lyssnar och faktum är att jag känner igen en hel del. Delvis för att själva begreppet, Moment 22, alltid känns levande och aktuellt...;). Cirkeltdeltagarna Majgull, Mohammed och Åsa är ju verkligen engagerade... det känns så stimulerande att få vara med så här som lyssnare.. Och återigen fortsätt med det här, jag kan knappast vara den enda som tycker att det här är väldigt roligt...

Ett förslag dock, nästa gång; en klassiker skriven av en kvinna... mitt förslag något av Virginia Woolf... snälla!!!!!

hej från Monika Hjelm

Hej! Kul att höra av dig igen. Lyckligtvis är du inte ensam om att vilja höra Bokcirkeln, så vi kör en omgång i vår igen. Tack för tipset om Virginia Woolf. Vilken roman av henne tycker du skulle passa? Vänligen, Marie.

Hej.. Mot Fyren av Virginia Woolf är mitt förslag, Mrs Dalloway och Orlando, essäboken Ett eget rum, är ju LIKSOM de böcker många tänker på när man tänker på Virginia Woolf. Därför tycker jag att en bok som Mot Fyren är ett bra alternativ.
hej från Monika

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista