Edith och jag - på spaning efter Södergran

P1 tisdag 26 juli kl 18.15

Edith Södergrans poesi väckte anstöt när den kom – hennes debutsamling från 1916 kallades dårdikter av en oförstående kritikerkår.  Men vissa såg hennes begåvning och ansåg hon var ett geni.  ”Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är”, säger Edith kaxigt i förordet till sin andra dikstamling, Septemberlyran (1918).

Hennes dikt var orimmad, hennes visioner kosmiska och jantelagen skulle hon aldrig accepterat – livet var för märkligt för det.  Hon fick tidigt diagnosen TBC som då oftast var detsamma som en dödsdom.  Hon dog i sin hemby Raivola 31 år gammal.  Mia Gerdin gör en resa i hennes fotspår – med buss genom Karelen, för att slutligen komma fram till minnesstenen nära hallonbacken vid Onkamosjön.

I programmet intervjuas medpassagerare i bussen om Ediths dikter och deras betydelse, t ex socialarbetaren Kerstin Ljung från Ekenäs, diplomaten Dag Sebastian Ahlander, dramatikern Gunilla Boethius och litteraturvetaren Veronica Shensin som är trespråkig, precis som Södergran.

I övrigt medverkar även författarna Eva Runefelt och Ragnar Strömberg, uppläsare av Ediths dikter är Gunilla Johansson, utom Min barndoms träd som Margaretha Thun läser vid minnesstenen i Raivola.  En text av Hagar Olsson läses av Birgitta Bergman.