Det var nu 30 år sen som man började kalka sjöar och vattendrag för att angripa den tilltagande försurningen.

Högvadsprojektet minns William Dickson, som i många år arbetade med kalkningsfrågor på Naturvårdsverket.

– Just Högvadsån är intressant för det var det första biologiska miljömålet överhuvudtaget som fastställdes i Högvadsån. Det var ph6 för mört. Ph-värdet ska inte understiga sex för då ska man rädda mörten och laxen. Mörten för att den finns överallt och laxen för att den är så värdefull, säger William Dickson.

På måndagen firades den halländska kalkningens 30-årsjubileum med en stor konferens i Falkenberg.

Efter starten på 1970-talet följde en glansperiod då det kalkades ganska mycket.
I takt med att det sura nedfallet har minskat har också de statliga anslagen sjunkit och det har visat sig svårt att nå de miljömål som gäller för försurningen i dag.

Falkenbergs kommunekolog Ingemar Alenäs är dessutom orolig att de miljömålen ska bli mer urvattnade just här i Västsverige där försurningen är som värst, så att det i framtiden blir okej att var fjärde sjö är försurad.
I dag är målet att högst var tjugonde sjö ska vara sur.

– Nu har vi verkligen med den minskade depositionen en mycket god möjlighet att till en ringa kostnad att uppnå miljömålen. Då försitter man den chansen om man ändrar miljömålet till 25 procent sura sjöar, säger Ingemar Alenäs, Falkenberg kommunekolog.